BRYSSEL Irankriget har utlöst en uppåtgående spiral i energipriserna som redan har kostat Europeiska unionen 24 miljarder euro i extra import av fossila bränslen under 52 dagar. Det framgår av ett färskt meddelande från EU-kommissionen.
Oljepriset har stigit med 30 procent och gaspriset med 22 procent sedan slutet av februari. EU-kommissionen lade i dag fram ett åtgärdsprogram för att underlätta situationen.
Åtgärderna fokuserar på ökad samordning kring gaslager och inköp, snabbare elektrifiering samt riktat stöd till hushåll och företag. Samtidigt vill kommissionen stärka investeringar i energiinfrastruktur och förnybar produktion för att minska beroendet av fossila bränslen.
– Vi vill stärka EU:s samordning och skydda de mest sårbara, samtidigt som införandet av inhemsk ren energi och elektrifiering påskyndas för att åstadkomma en verklig och hållbar förändring, säger kommissionens vice ordförande Teresa Ribera.
Kommissionen betonar, att det finns många alternativ till att subventionera fossila bränslen, och listar exempel på nationella åtgärder för att stödja konsumenter och driva ned priserna.
Samordning ska bromsa prisökningarna
Samtidigt som prisökningen slår hårt mot konsumenter understryker kommissionen att läget ännu inte kan jämföras med 2022 då gaspriset mångdubblades till följd av Rysslands anfallskrig.
Den största skillnaden jämfört med 2022 är samarbetet mellan medlemsländerna. Då konkurrerade EU-länderna med varandra om gasinköp och drev upp priserna ytterligare.
– Vi måste säkerställa att detta sker gradvis och samordnat så att vi kan fylla våra gaslager inför nästa vinter till rimliga kostnader, säger en högt uppsatt EU-källa.
Kommissionen stärker samordningen kring de befintliga gas- och oljereserverna samtidigt som man inrättar ett särskilt bränsleobservatorium för att följa upp produktionen, importen och exporten av drivmedel.
Detta möjliggör snabb identifiering av eventuella brister och riktade åtgärder för att upprätthålla en balanserad bränsleförsörjning. Samtidigt kartläggs EU:s raffineringskapacitet, som har minskat oroväckande de senaste åren.
Rådgivning utan tvång
För att hjälpa konsumenterna sammanställer kommissionen en lista över frivilliga energisparåtgärder. I offentligheten har rekommendationer för distansarbete samt energisnål körning diskuterats.
Kommissionen understryker att det handlar om frivilliga åtgärder som medlemsländerna i slutändan kan besluta om själva.
Mer konkret stöd ges genom planerade sociala leasingmodeller som ska underlätta för utsatta konsumenter att få tillgång till värmepumpar och solpaneler.
Kommissionen antar också ett tillfälligt ramverk för statligt stöd som ger nationella regeringar större flexibilitet, inklusive nödbeslut för att stödja de mest utsatta ekonomiska sektorerna.
Fokus på elektrifiering
Ett viktigt mål i energistrategin är att påskynda elektrifieringen inom EU. Unionen producerar redan 71 procent av sin el från förnybara energikällor eller kärnkraft, då siffran för fyra år sedan låg på 63 procent.
Kommissionen kommer i juni att lägga fram en elektrifieringsstrategi som innehåller åtgärder för att i större utsträckning använda el istället för fas för uppvärmning, transporter och industriell tillverkning.
Strategin omfattar också en kartläggning av geotermisk energi och en ökning av produktionen av biometan.
Kommissionen ser också över kriterierna för produktion av förnybar vätgas och för att underlätta produktionen av hållbara flygbränslen.
Nät och investeringar i fokus
Som en långsiktig lösning vill kommissionen påskynda utvecklingen av elnäten och byggandet av energikorridorer. Gamla fossila kraftverk ska ersättas med förnybar energi.
Utbyggnaden av näten behövs för att el ska kunna flöda till lägsta kostnad från där den produceras till där den konsumeras.
För att säkra finansieringen planeras en uppdatering av utsläppshandelssystemet ETS. Medlemsländerna ska få stöd i att använda intäkterna från utsläppshandeln för riktade krisåtgärder.
Kommissionen inrättar också ett digitalt arkiv över medlemsländernas krisåtgärder.
– Vi måste säkerställa att dessa nationella åtgärder inte motverkar varandra, betonar en högt uppsatt EU-källa.