I Tyskland sjunker andelen som vill stödja eller öka stödet till Ukraina i kampen mot den ryska invasionen.
För att uppmärksamma kriget och framförallt de grymheter ukrainare har utsatts och utsätts för har ett museum om kriget öppnats i Berlin.
Så fort man kommer in på museet tvingas man uppleva en del av dagens realitet vid fronten. Kameran på en drönare filmar varje person som stiger in och förmedlar bilden till en skärm som besökarna stannar vid och stirrar på.
Det är en direkt påminnelse om att det är svårt att gömma sig eller komma undan det hot som drönaren betyder för soldaterna.
Som på slagfältet intar drönarna en central plats också här på museet.
Krigsreportern och museichefen Enno Lenze förevisar några av drönarna som man har hängt upp i taket.
Medan drönare ofta förknippas med teknologisk krigföring, betonar Lenze att det i många fall handlar om det rakt motsatta, dödlig lågteknologi för några hundra euro.
I många fall tyr man sig till saker som hittas i varje hem för att bygga ihop drönaren.
Svårt att ställa ut pågående krig
Det nya Ukrainamuseet finns i anslutning till en bunker där man sedan tidigare har ställt ut tysk historia från det andra världskriget.
Det separata museet över Ukrainakriget öppnade i slutet av februari och man är nöjd med antalet besökare.
– De första tavlorna med texter hängde vi upp redan år 2022, efter de brutala illdåden i Butja. Alltefter har vi utvidgat utställningen för att kunna visa upp en mer omfattande helhet, säger Enno Lenze.
Museichefen säger att man måste berätta sanningsenligt om kriget, utan att stöta bort människor.
Museichefen Lenze, som själv har besökt fronten i Ukraina många gånger, blev känd bland en större allmänhet då han för några år sedan fraktade en sönderskjuten rysk T-72-stridsvagn till Berlin och ställde den framför Rysslands ambassad på Unter den Linden.
”Viktigt att ställa ut”
En måndagsförmiddag är det relativt lugnt på museet, men två män står och diskuterar framför en stor bild av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Den ena mannen, Peter Götze, tycker det är särskilt viktigt med en utställning just i Berlin.
– Här bor många ukrainska flyktingar. Ett museum som tar upp kriget i Ukraina är både rätt och nödvändigt då kriget ju inte heller är över.
Peter Schenk, som besöker museet tillsammans med Peter Götze, säger det i början av kriget fanns en stark vilja att hjälpa.
– Men den andan har med tiden försvunnit.
Många håller på att glömma läget i Ukraina trots att kriget pågår nära inpå, tror Peter Götze.
Vidare hjälp på väg
Sedan februari 2022 har Tyskland bidragit eller förbundit sig till att bidra med militärhjälp till ett värde av ungefär 55 miljarder euro. Enligt försvarsminister Boris Pistorius uppgår stödet i år till 11,5 miljarder euro.
En opinionsmätning från februari visar att drygt hälften av tyskarna anser att man borde stödja Ukraina mer, antingen med vapen eller med pengar.
Störst är motståndet mot mer hjälp bland väljare längst till vänster och inom ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland.
– Först av allt måste man säga att saken inte spelar någon större roll för många tyskar. Så länge de kan ha sin semester, lönen är okej och ölen och bensinen inte är för dyr, så kan de leva med situationen, säger Enno Lenze.
– Om det slås fast att vi måste hjälpa mer, så kan de flesta leva med det, bara det inte direkt berör dem. Det här är en balansgång som vi som ett rikt land måste klara av, fortsätter han.
Hotet mot Tyskland förblir oklart
Att det tidvis sviktar i viljan att hjälpa beror enligt Enno Lenze också i hög grad på de tyska politikerna.
Att kriget i förlängningen också utgör ett direkt hot mot Tyskland är något man inte har lyckats förmedla till befolkningen.
– Det är rätt sorgligt. Alla partier har gjort ett dåligt jobb. Man kan förklara situationen och förbereda befolkningen också utan att det skapar panik, säger Lenze.
I museet vill man medvetet också påminna om de politiker, journalister och experter som på olika sätt har vänt Ukraina ryggen och i vissa fall aktivt ställt sig på Rysslands sida.
Besökarna Peter Schenk och Peter Götze säger att många förringar den fara Europa och Tyskland kan stå inför.
Peter Schenk följer noga med vad som har hänt under krigsåren.
– Att i realtid få uppleva hur krigföringen förändras oroar mig.