Ingå skräpmaffia började plocka skräp och nu ser allt fler till att kommunen är städad

Det är inte längre lika skräpigt i Ingå kyrkby. Det beror på att allt fler unga hjälper till att plocka upp skräp, säger Elisabeth Liljeqvist och Ulla Päivärinta.

Ulla Päivärinta och Elisabeth Liljeqvist plockar skräp i Ingå kyrkby. De är glada över att det finns mera sopkorgar än tidigare, det har lett till att allt färre kastar skräp på marken.

Det fanns betydligt mer skräp runt omkring i Ingå kyrkby för drygt 15 år sedan. Det vet Elisabeth Liljeqvist som är en av eldsjälarna bakom gruppen Ingå skräpmaffia.

Då ordnade Ingå skräpmaffia träff en gång i månaden för dem som ville plocka skräp, men så småningom svalnade intresset hos Ingåborna och det var bara grundarna kvar: Elisabeth Liljeqvist, Elina Ahde och Christel Abborre.

Men det betyder inte att Ingå skräpmaffia slutat plocka upp det andra kastar omkring sig.

Numera samarbetar man med Ingå egnahemsförening som håller i trådarna då det årliga städtalkot ordnas på våren. Den här gången samlas skräpplockare den 16 maj på prästgården för att snygga upp kyrkbyn.

En plastpåse är inte det lättaste att samla skräp i då det blåser, konstaterar Ulla Päivärinta.

Ulla Päivärinta från Ingå egnahemsförening berättar att föreningen började delta i städtalkot 2015.

– Skolelever var med för första gången 2018 och samtidigt fick vi hjälp av de asylsökande ungdomar som bodde på Ingahemmet. Skolorna har ordnat städtalko varje vår sedan 2019.

Elisabeth Liljeqvist plockar skräå från marken och Ulla Päivärinta sätter skräp i en platskasse.
Elisabeth Liljeqvist (till vänster) berättar att Ingå skräpmaffia fick sitt namn då grundarna hade läst kommentarer i en tidning där medlemmarna i gruppen blev kallade för miljöfascister. De tyckte att det är bra med lite svart humor och döpte därför gruppen till Ingå skräpmaffia. Ulla Päivärinta sätter skräp i sin påse. Bild: Marica Hildén / Yle

Skolorna har redan städat i Ingå kyrkby, det gjorde de vecka 19. Ingå egnahemsförening ger eleverna plocktänger och påsar att samla skräpet i. De får glass när de städat färdigt.

Ulla Päivärinta säger att det syns att ungdomarna är engagerade i att plocka skräp.

– De har lärt sig att om någon kastar något på marken, så måste någon plocka upp det.

Så här ser det ut i närheten av sopcontainrarna i Ingå småbåtshamn.

Det är plast, tobaksaskar, snusdosor, godispapper och tomburkar som man hittar mest i kyrkbyn, säger Elisabeth Liljeqvist. Hon är glad över att det ändå är mindre skräp i kyrkbyn nuförtiden.

– Det beror bland annat på att kommunen beslöt att skolbarn ska delta i städtalkot som en del av miljöfostran. Jag tycker det är rättvist att alla åldrar deltar.

Det är Ingå kommun som tar hand om och transporterar bort skräpet som både skoleleverna och föreningarna samlar in.

Skräp ligger på marken, i bakgrunden syns containrar man sätter skräp i.
Det finns sopcontainrar i småbåtshamnen, men ändå ligger mycket skräp på marken. Bild: Marica Hildén / Yle

Elisabeth Liljeqvist hoppas att det skulle vara möjligt att minska på nedskräpningen med hjälp av lagstiftning.

– Då skulle man kunna dömas till att betala böter om man skräpar ner. Jag vet att det är svårt att övervaka, men kanske man kunde göra stickprov så som man gör i en del länder.

Ingå kyrkby är inte lika skräpigt som förr