Regeringen inledde på tisdagen förhandlingarna om de ekonomiska riktlinjerna för de kommande åren. På bordet finns bland annat en rekordstor bidragsansökan från friidrottsförbundet för ett framtida EM.
Om ansökan beviljas skulle projektet för EM 2030 få tio miljoner euro i statligt stöd, fördelat över åren 2026–2030.
Finland och Helsingfors konkurrerar om EM-värdskapet sommaren 2030 med Bryssel i Belgien och Zürich i Schweiz.
Enligt dokument som Yle Urheilu tagit del av försöker organisationskommittén samla in betydande offentlig finansiering. Förbundet ansöker också om tre miljoner euro från Helsingfors stad.
– Om Helsingfors tilldelas EM går frågan vidare i en politisk process. Stadens stöd är vanligtvis mer än bara pengar, till exempel stöd för faciliteter och hyresbidrag, säger Paavo Arhinmäki som är biträdande borgmästare för kultur- och fritidssektorn i Helsingfors till Yle Urheilu.
Stor del offentliga medel
I den ursprungliga budgeten på knappt 30 miljoner euro ska upp till 57 procent av finansieringen komma från offentliga medel.
Som jämförelse täckte det offentliga stödet 14 av de 24 miljoner euro som utgjorde budgeten för friidrotts-EM i Rom 2024.
– Det offentliga stödet måste vara betydande för att vi ska kunna arrangera tävlingar, annars är det omöjligt, säger friidrottsförbundets ordförande Riikka Pakarinen.
Förbundet har fortfarande färska minnen från EM i Helsingfors 2012, där slutresultatet blev ett underskott på nästan fyra miljoner euro – ett bakslag som nästan kostade organisationen dess existens.
Om Helsingfors får EM 2030 uppskattas de positiva ekonomiska effekterna bli upp till 100 miljoner euro.
Vägen till ett beslut är dock ovanlig. Friidrottsförbundet har lobbat för statsstödet i två och ett halvt år. Men till skillnad från tidigare evenemang har ansökan lyfts in i regeringens budgetförhandlingar, istället för att hanteras av undervisnings- och kulturministeriet.
Små summor för andra mästerskap
Den genväg som friidrottsförbundet använt har väckt en del kritik. I år fick friidrottsförbundet 200 000 euro från ministeriet för sin EM-ansökan, volleybollförbundet fick 300 000 euro till höstens EM och basketförbundet 160 000 euro till damernas EM nästa år.
Konståkningsförbundet tilldelades 100 000 euro för VM 2025 och ishockeyförbundet fick 50 000 euro för U20-VM som spelas vid årsskiftet 2027–28.
– Vi fick totalt mindre än en miljon fördelat på tre år från staten för herr-EM 2025. Om den modell som friidrottsförbundet förespråkar går igenom och blir permanent för andra så är det ju utmärkt.
– Men om detta öronmärks för ett evenemang i en sport så känns det inte särskilt rättvist, säger Ari Tammivaara som var generalsekreterare för basket-EM 2025.
Enligt regeringsprogrammet ska Finland vara en attraktiv miljö för internationella idrottstävlingar. Det var också anledningen till att friidrottsförbundet inledde sin lobbyverksamhet.
– Om vi lyckas gynnar det hela den finländska idrotten och alla som vill arrangera mästerskap, säger Harri Halme som är projektledare för EM 2030.
Friidrottsförbundet har betonat den så kallade ”Finlandsmodellen” i sin tävlings- och bidragsansökan. Det ska utgöra en ram för offentligt stöd till mästerskapsarrangörer.
Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Urheilus artikel ”Urheiluliitto hakee veronmaksajilta jättimäistä EM-kisatukea – 13 miljoonaa euroa”.