På folkhögskolan Kredu i Nykarleby rullar vardagen ännu på som vanligt. Men snart kan mycket förändras.
Finlands regering har lämnat in en proposition om att ansvaret för att ordna integrationsutbildning ska flyttas över från bland annat folkhögskolor till sysselsättningsområdena.
Förslaget behandlas i riksdagen under våren, och lagändringen planeras träda i kraft den 1 januari 2027.
Det här skulle betyda att folkhögskolornas statliga finansiering minskar dramatiskt.
– Över 50 procent av vår statsandelsfinansiering försvinner. Så vi behöver se över vår kostym och se vad vi har möjlighet att genomföra i framtiden, säger Kredus rektor Kerstin Storvall.
I dag står statsandelarna för omkring 80 procent av Kredus totala finansiering. Av det riktas cirka 54 procent till integrationsutbildningen.
Just nu har skolan tre grupper med totalt drygt fyrtio studerande som lär sig svenska. Tidigare har skolan även ordnat integrationsutbildning på finska.
Nya ben att stå på
Ovissheten gör det utmanande att planera nästa läsår.
– Just nu kan vi inte planera längre än ett halvt år, för vi vet inte vad vi har för finansiering efter den 1 januari, säger Kerstin Storvall.
Kredu tar fortfarande emot anmälningar till språk- och integrationsutbildningar för nästa läsår, men utbildningarna ordnas i form av fyra månader långa kurser.
Utöver språkutbildningarna ordnar man ett så kallat folkhögskoleår för ungdomar som går ut grundskolan samt olika kortkurser. I höst startar också en nio månader lång entreprenörsutbildning.
– När så här pass mycket av vår finansiering försvinner är det viktigt att vi försöker skapa fler ben att stå på, säger Storvall.
Hon säger att Kredu för diskussioner med sysselsättningsområdena i Vasaregionen och Jakobstadsregionen.
Förhoppningen är att man åtminstone i någon mån ska kunna vara med och producera utbildningar även i framtiden.
– Vi har kunnandet och erfarenheten. Om vi ges den möjligheten är en annan sak.
Osäkerhet på flera håll
Också Evangeliska folkhögskolan Efo i Vasa påverkas av den planerade reformen. I år utgör stödet till integrationsutbildningen cirka 45 procent av skolans statsandelar och omkring 20 procent av den totala finansieringen.
”Fram till nu har det i praktiken varit mycket svårt att planera inför nästa år”, skriver rektor Jan Åbacka i ett mejl till Yle Österbotten.
För att hinna anpassa sig har Efo senarelagt antagningen till höstens kurser. Vissa kurser avvaktar man fortfarande med för att se om de överhuvudtaget kan ordnas.
Enligt Åbacka är det också möjligt att man måste hålla undervisningsgrupperna större för att få ekonomin att gå ihop. Hittills har man haft grupper på cirka tjugo personer.
På Närpes vuxeninstitut räknar rektor Annica Eklund med att två tredjedelar av deras integrationsutbildningsverksamhet faller bort om reformen går igenom.
”En fungerande helhet monteras ner. Sammantaget riskerar reformen att försvaga det lokala utbudet av språk- och integrationsstöd, vilket är problematiskt i Närpes där en stor andel av invånarna har annat modersmål än svenska eller finska”, skriver hon i ett mejl.
Jan Åbacka på Efo ser också risker med att man ändrar på en fungerande verksamhetsmodell som man har byggt upp under lång tid.
”Utbildningen riskerar att spridas ut på flera aktörer och på enskilda lösryckta kurser. Risken finns också i att utbildningarna börjar ordnas som onlinestudier, och då faller människokontakten och en viktig del av den verkliga integrationen bort”, skriver han.
”Helt förkastligt”
Till de organisationer som har försökt påverka lagförslaget under behandlingen i statsrådet hör Bildningsalliansen, den nationella samarbetsorganisationen för fri bildning i Svenskfinland.
Verksamhetsledaren Henrika Nordin är tydlig med sin åsikt om reformen:
– Vi tänker att det är helt förkastligt att man kommer med en sådan här reform när vi vet att det här är ett uppdrag som den fria bildningen har skött framgångsrikt i tiotals år.
Hon är också kritisk till att lagändringen är planerad att träda i kraft utan någon övergångsperiod.
Bildningsalliansen försöker fortfarande påverka slutresultatet, men enligt Nordin minskade möjligheten att påverka när propositionen överlämnades till riksdagen.
Inte heller rektor Kerstin Storvall på Kredu tror att man kommer att få igenom några större förändringar.
– När jag vet hur mycket påverkansarbete vi har gjort hittills, och lagförslaget ser ut som det gör, har jag svårt att se att det ska kunna ändras väldigt mycket i riksdagen.
Hon har ändå förhoppningar om att det ska finnas några små lättnader när riksdagen fattar sitt slutgiltiga beslut.
Samarbete i stället för konkurrens
När integrationsutbildningen sannolikt försvinner ur utbudet måste folkhögskolorna se sig om efter nya verksamhetsområden.
Kerstin Storvall berättar att Kredu satsar på att hitta nya långa utbildningslinjer. Just nu jobbar man intensivt med att ta reda på vilka typer av utbildningar det finns behov av i samhället.
Hon ser samarbetet med både kommuner och sysselsättningsområden som viktigt. Samtidigt hoppas hon att aktörer inom den fria bildningen ska sluta konkurrera med varandra.
– Vi måste i stället se varandra som samarbetspartner och försöka dra åt samma håll i den här världen som vi lever i.
Har folkhögskolorna en framtid i Finland?
– Folkhögskolorna måste ha en framtid i Finland. Det finns inte något annat alternativ.