KIRUNA Under valborgshelgen sköt Sverige upp sin första egna militära satellit.
Inom tio år ska den svenska försvarsmakten ha tio satelliter i omlopp för att åtminstone delvis få en egen bild över vad som händer i Ryssland, Östersjöområdet och Arktis.
Symptomatiskt nog skedde uppskjutningen vid flygbasen Vandenberg i Kalifornien och utfördes av rymdbolaget Space X.
Även det finländska försvaret har nyligen skjutit upp sin andra satellit från samma bas.
Space X är Elon Musks bolag som för tillfället helt dominerar den globala marknaden för uppskjutning av satelliter.
Dominansen har ett geopolitiskt pris. I början av år 2023 stängde Elon Musk personligen tillfälligt av Ukrainas möjlighet att använda hans Starlinksatelliter som var avgörande för landets militära förmåga.
Geopolitiken och kapplöpningen om rymden är bakgrunden till att Sverige och Europa nu sätter sitt hopp till rymdbasen i Kiruna.
Perfekt läge för rymden
Snön ligger ännu kvar på marken trots att vårsolen värmer vid Esrange Space Center, drygt 200 kilometer från den finska gränsen i öster och lika långt från den norska gränsen i norr.
Chefen för anläggningen Lennart Poromaa tar oss upp på en höjd över myren för att visa oss varför vi befinner oss på precis rätt ställe för att vara en del av rymdkapplöpningen.
Läget norr om polcirkeln är perfekt för att ta emot data från satelliter, men även för att placera satelliter i polära banor. Om allt går enligt planerna blir man först med den förmågan på det europeiska fastlandet 2028.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat Esrange för ”exakt den infrastruktur vi behöver”. För närvarande har Europa enbart kapacitet att skjuta upp satelliter på andra sidan Atlanten i Franska Guyana.
Men Poromaa är så klart norrlänning och viftar bort det där med att vara först.
– För mig personligen så är inte det viktigt. Det är viktigt att vi får en bra tjänst som är pålitlig och säker. Jag tror att det är viktigare än att vara först faktiskt.
Brådskan sticker han ändå inte under stol med. Han beskriver ivrigt varför satelliter kommer att behövas allt mer för all vardaglig verksamhet: ett effektivt jord- och skogsbruk, navigation, logistik, självkörande bilar och mobiltelefoner som kanske snart blir oberoende av master.
Ändå står det klart att det är försvarets behov som gör att den svenska regeringen nu satsar på Kiruna. I vårbudgeten anslog man ytterligare cirka 40 miljoner euro till Esrange.
– Jag tror att Ukrainakriget gjort det ännu mera tydligt för politiker och andra hur viktigt det är att ha en rymdinfrastruktur och en förmåga, säger Poromaa.
Kan skjuta upp finländska satelliter
Nyligen har de finländska företagen Iceye och Kuva Space slutit samarbetsavtal med Esrange.
Båda växer för tillfället starkt på grund av efterfrågan från europeiska försvarsmakter. Den avancerade radar- och kamerateknologi de erbjuder är ett hett byte inom Nato.
Tero Vauraste, som är senior rådgivare i försvarsfrågor vid Kuva Space, säger att företaget samtalar med flera europeiska försvarsmakter, men kan inte avslöja mer än så.
Företagets satelliter gör att man kan se skillnad mellan olika material på marken, till exempel upptäcka om det har dykt upp metall i en skog.
– Bara en liten ny sak dykt upp i en infrastruktur, så kan vi se den! säger Vauraste och tillägger att företaget siktar på att ha 100 satelliter i omlopp inom fyra år.
De fem satelliter man opererar i dag är alla uppskjutna av Space X.
Vauraste beskriver uppskjutningsförmåga som den stora teknologiska bristen i Europa och orsaken till att man nu vänder sig till Kiruna.
Egen förmåga på kort varsel
Ingen tror att Esrange i Kiruna helt kommer att ersätta samarbetet med USA och Space X. De enorma bärraketerna där kan skjuta upp 50 satelliter på en gång.
Den svenska Rymdstyrelsens biträdande generaldirektör Christer Nilsson vill helst beskriva rymden som en internationell lagsport.
Han saknar ändå inte exempel på varför det kan behövas en egen kapacitet även om man utbyter satellitinformation inom Nato.
– Det handlar ju inte bara om övervakningsbilder, utan även om navigeringstjänster, koordinering av blåljusmyndigheternas insatser i krissituationer och en säker kommunikation som inte kan avlyssnas eller manipuleras.
Förmågan i Kiruna kommer enligt Nilsson till exempel handla om att på kort varsel skicka upp ersättande satelliter som har havererat i en större konstellation.
Han betonar vikten av oberoende och samarbete med länder som Finland.
– Jag tror att det är viktigt i det här skakiga utrikespolitiska läget att samarbeta med demokratiska länder med likadana värderingar.