WASHINGTON När USA:s president Donald Trump meddelade om förlängning av eldupphöret med Iran förra veckan var det utan att ställa en ny deadline.
Det var andra gången på två veckor som den amerikanska presidenten backade från hot och förlängde tidsfristen för att ge utrymme för förhandlingar.
Däremot närmar sig en annan tidsfrist för honom, den här gången i den amerikanska kongressen.
Enligt lagen War Powers Resolution måste presidenten avsluta militära insatser inom 60 dagar om kongressen inte har godkänt dem.
Trump meddelade kongressen om operationen den andra mars alltså har 60 dagar gått den 1 maj.
Hittills har Trump inte bett kongressen om godkännande eller förlängning. I nuläget är det oklart om kongressen skulle godkänna en förlängning, trots att Republikanerna har majoritet.
Röster höjs för att involvera kongressen
Demokraterna, med undantag av John Fetterman, har genom omröstning i senaten försökt tvinga Donald Trump att avsluta kriget fyra gånger, utan att lyckas. Republikanerna, med undantag av Rand Paul, har röstat emot.
Trots att Republikanerna inte har röstat för att tvinga Trump att avsluta kriget innan den här 60-dagarsperioden är slut har flera sagt att presidenten nog behöver stöd i kongressen när deadlinen har nåtts.
Den republikanska senatorn John Curtis från Utah skriver på sin webbplats att han stöder presidentens militäroperation, men att han inte stöder att den pågår längre än i 60 dagar utan kongressens godkännande.
”Min position i frågan är dels av historiska, dels grundlagsenliga skäl”, skriver han.
Den republikanska representanthusledamoten Don Bacon från Nebraska är inne på samma spår i en intervju för The Wall Street Journal.
– Om kongressen inte godkänner militäroperationen efter 60 dagar måste den avslutas. Jag anser att vi måste involveras för att följa lagen.
Enligt amerikansk grundlag är det kongressen som fattar beslut om att förklara krig. Presidenterna kan däremot på eget bevåg inleda militära operationer i självförsvar.
Trumpadministrationen har angett flera olika orsaker till att man inledde kriget, bland annat att Iran utgjort ett omedelbart hot mot USA allt sedan den islamiska revolutionen år 1979.
Amerikanska underrättelseuppgifter delar inte den uppfattningen.
Så här har tidigare presidenter ställt sig till lagen
Hur som helst har väldigt få presidenter i praktiken följt lagen War Powers Resolution till punkt och pricka, och i stället argumenterat för att den inte är konstitutionell och står i strid med rollen som överbefälhavare. Många har även tänjt på gränserna.
Bill Clinton fortsatte bombingarna under Kosovokriget 1999 i två veckor efter 60-dagarsperioden. Kongressen gav inte ett tydligt godkännande.
George W. Bush följde lagen formellt men tänjde kraftigt på den i praktiken. Han fick ett stort mandat (AUMF) att använda militär makt globalt och under längre perioder, vilket skiljer sig från tidigare krig och försvagade lagen.
Hans pappa George H. W. Bush hävdade att presidenten hade rätt att agera utan godkännande från Kongressen, men bad trots det om lov.
Barack Obama använde kreativa juridiska argument för att kringgå lagen. Till exempel påstod han att bombningarna i Libyen 2011 inte enligt lagen utgjorde ”fientligheter”, och argumenterade för att han inte behövde ett godkännande eftersom riskerna för amerikanska styrkor var begränsade.