Ukrainakriget har väckt oro och fått finländare att fundera mer på beredskap. Frågor om skyddsrum strömmar in till myndigheterna i en omfattning som inte skådats på decennier.
Men enligt Thomas Nyqvist, räddningschef vid Österbottens räddningsverk, riskerar fokuset på det extrema att skymma det viktigaste, vardagsberedskapen.
– Finland är känt egentligen jorden runt som att vi är ett sådant här beredskapsmodelland. Jag själv är lite skeptisk till att vi är det, för det är väldigt många finländare som bara väntar på att någon annan ska komma och hjälpa att fixa problemen som man själv borde sköta om, säger Nyqvist.
Han önskar att alla skulle göra egna riskanalyser i sin omgivning, hemma eller på arbetsplatsen. Med österbottniskt bondförnuft ska man i varje situation fundera vad man gör om något händer.
Vatten är den svagaste punkten
Sirpa Suomalainen, verksamhetsledare vid Pohjanmaan Pelastusalan Liitto, har märkt en tydlig ökning av frågor om beredskap sedan Ukrainakriget började.
– Jag själv har varit länge i det här, över 30 år. Människor är verkligen mer intresserade, säger hon.
Suomalainen berättar att en riksomfattande undersökning som gjordes för ett år sedan visade att vatten är den svagaste punkten i finländarnas beredskap.
Enligt Suomalainen bör alla ha två liter dricksvatten per dag och fem liter för tvättning och annat per person.
– Alla måste förbereda sig så att vi har tillräckligt med vatten hemma. Om man ska klara sig tre dagar skulle det vara bra att ha 15 liter per person, säger Suomalainen.
En undersökning som gjordes för några år sedan visar att beredskapen ser olika ut i städerna och på landsbygden.
– På glesbygden är människor mer förberedda. De har brunnar och de har systemen redo. Men de som bor i staden är sämre förberedda.
Ett exempel på bristande förståelse fick hon när hon höll en 72-timmarsutbildning och pratade om vad som händer om butikerna stänger.
– En ung man sa att han bor ovanför R-kiosken, att han inte har något problem. Människor förstår inte vad allt det påverkar om butikerna eller annat stänger. Då stänger R-kioskerna också och då får man ingenting, säger Suomalainen.
”Det kommer lite närmare”
Vasabon Ulla Björklund är en av dem som börjat fundera mer på beredskap. Ukrainakriget har fått det att kännas mer personligt, särskilt eftersom två av hennes söner har gjort militärtjänst och en tredje ännu är på väg.
– Det kommer lite närmare, säger hon.
Björklund tror att hon och familjen skulle klara sig i 72 timmar, men de har inte förberett sig på något särskilt sätt.
– Frysen är ju full med mat och nog klarar vi oss i 72 timmar. Jag tror att vi har så att det räcker till dricksvatten, men inte kanske till så mycket annat vatten, säger hon.
Hon är inte särskilt orolig för vardagskriser som elavbrott, utan det är det extrema som hon funderar mest över. Samtidigt känner hon sig trygg.
En konkret åtgärd hon funderar på är att skaffa en vevradio – en radio där man kan generera ström själv.
Skyddsrum får för mycket fokus
Skyddsrummen väcker många frågor just nu, men Nyqvist betonar att skyddsrummen bara tas i bruk under undantagsförhållanden, medan vardagsberedskapen är viktigare.
– Risken finns kanske att det blir fokus nu, det är helt förståeligt. Världen har på några år ändrat till någonting som väldigt många av oss som har jobbat hela livet med säkerhet inte kanske riktigt hade föreställt oss, säger Nyqvist.
– Det lönar sig att lära sig inomhusskydd, för det är mer troligt att det kommer en brand. Vi har erfarenhet från Hitachi-branden i Vasa, där det fanns giftiga rökmoln, så de är sådana mer normala saker som vi måste kunna agera i och skydda oss i det egna hemmet, säger Suomalainen.
Många av frågorna till Suomalainen handlar om osäkerhet kring ansvaret för skyddsrummen: Vem ska ta dem i brukbart skick? Varför är de låsta? Vem ansvarar för att de tas i bruk?
– En del är oroliga, säger hon.
Skyddsrummen ska enligt lag kunna tas i bruk inom tre dygn om myndigheterna ger order om det. Suomalainen uppmanar bostadsrättsföreningar att testa luftväxlingssystemet en gång om året och kontrollera dörrtätningarna.
– Nu är det en bra tid att sätta dem i skick så länge solen skiner, säger Nyqvist.
Hur bra är du förberedd för en eventuell kris? Svara i kommentarsfältet.