Sammanlagt sex skyddade byggnader och en nybyggnad ingår i det stora renoveringsprojektet vid Åbo stadshus. Stadshuset och de omkringliggande byggnaderna sjunker och måste pålas.
När man gräver så djupt finns det en chans att hitta delar av den gamla staden. Därför pågår just nu omfattande arkeologiska utgrävningar på hela tomten.
En del Åbobor hade dyr smak
De äldsta fynden hittills är några mynt från slutet av 1500-talet och början av 1600-talet samt en mindre mängd keramik och glasskärvor från 1600–1700-talet.
En del fynd vittnar om att det funnits Åbobor som haft både smak och råd för dyra produkter redan för länge sedan.
Här berättar arkeolog Sofia Rinne om en del av fynden:
– Det har funnits en grupp med de ekonomiska möjligheterna att njuta av lite dyrare varor, konstaterar arkeolog Sofia Rinne.
Området kring stadshuset är särskilt intressant eftersom man i bästa fall kan hitta lämningar från 1600-talet. Speciellt på innergården finns hopp om att nå sådana lager. Dessutom hoppas arkeologerna få en bättre förståelse för var de gamla byggnaderna en gång stod, och koppla ihop gamla kartor med verkligheten.
Det här är en av de mest omfattande arkeologiska utgrävningarna som någonsin gjorts i Åbo centrum. Arbetet har pågått sedan slutet av 2025 och fortsätter i flera veckor till. Just nu undersöks byggnadernas inre utrymmen, men stegvis flyttar sig grävningarna även ut på gårdarna.
Utgrävningarna pågår rum för rum genom hela stadshusets bottenvåning. Processen är densamma i varje rum: först lyfts stengolvet bort, sedan trägolvet under det.
Därefter börjar grävningen som fortsätter ända ner till bottenleran där det inte längre finns spår av mänsklig aktivitet. I ett av de senast undersökta rummen nådde man tre meter under havsytan innan bottenleran visade sig.
Stadshusets hela renoveringsprojekt är planerat att bli färdigt 2028.
Sofia Rinne berättar om hur det är att göra arkeologiska utgrävningar i stadshuset:
Trots att man redan grävt ungefär 500 kubikmeter och ännu ska gräva 1000-1500 kubikmeter, är fyndmaterialet litet i förhållande till hur mycket jord man grävt bort.
– Det som överraskat oss är att då man byggt de nuvarande byggnaderna, har man gjort ganska stora grävningar redan då. De äldre jordlagren är försvunna, säger Rinne.
Fynden tvättas och katalogiseras för framtiden
Ganska mycket av fynden motsvarar arkeologernas förväntningar i och med att de kartlagt vad som funnits i kvarteret tidigare. Men de hoppas ännu stöta på unika fynd.
Alla benbitar, keramikskärvor och andra fynd tvättas och katalogiseras noggrant. De viktigaste fotograferas också. Sedan förvaras allt för framtiden, ifall någon forskare vill undersöka materialet närmare i ett senare skede.
– Fynden kommer troligen inte att ställas ut på något museum, men alla arkiv är öppna för allmänheten, säger Rinne.
