I juni i fjol gick politikerna i Raseborgs planläggningsnämnd enhälligt emot tjänstemännens förslag och beviljade inte planeringsbehov för en 16,5 hektar stor solkraftspark i Lindsby i Tenala.
Politikerna ansåg, i linje med bland annat den statliga NTM-centralens utlåtande, att en så storskalig satsning kräver en ordentlig detaljplanering där alla berörda får komma till tals.
NTM-centralen betonade då att Raseborg måste godkänna alla motsvarande solkraftsprojekt i framtiden om staden går vidare med solkraftsparken i Tenala.
Energibolaget Oomi Solar väljer i alla fall inte att inleda en planläggningsprocess. Nu kommer ärendet i stället upp i form av en ansökan om undantagslov på planläggningsnämndens möte 29.4.
Bygglov krävs också
Stadsarkitektens förslag är att nämnden ska bevilja lovet, trots motstånd från grannar, Västra Nylands museum och Tillstånds- och tillsynsverket.
Nylands förbund och stadens miljöinspektör ställer sig försiktigt positiva, men med villkor. De betonar vikten av förnybar energi men efterlyser noggranna tilläggsutredningar gällande bland annat vatten- och markfrågor innan ett eventuellt bygglov kan beviljas.
Solkraftsparken planeras på en cirka 18 hektar stor åker i Lindsby i Tenala. I närheten finns en elstation. Där planeras över 17 000 solpaneler som skulle producera el motsvarande årsförbrukningen för hundratals eluppvärmda egnahemshus.
Åkermarken där solkraftsparken planeras ägs av Raseborgs stadsstyrelseordförande Thomas Blomqvist (SFP).
Planläggningsnämnden fattar beslut i frågan på sitt möte den 29 april. Även om nämnden skulle bevilja undantagslov, kräver solkraftsparken fortfarande ett separat bygglov innan byggstart.
”Detaljplanering behövs”
Kritiken mot undantagslovet är i stort sett densamma som tidigare:
- Fel process: Grannar och myndigheter anser att ett undantagslov är fel väg att gå för ett projekt av industriell skala. En detaljplaneprocess skulle garantera en bredare och mer demokratisk behandling där fler än bara rågrannar blir hörda.
- Värdefullt kulturlandskap: Området ligger i Bonäsåns dalgång, ett område som i landskapsplanen klassas som ett nationellt värdefullt kulturlandskap. Västra Nylands museum anser att solparken skulle förvandla det traditionella odlingslandskapet till en industrimiljö och ha negativa effekter på landskapsbilden.
- Bristfälliga utredningar: Tillstånds- och tillsynsverket (tidigare NTM-centralen) anser att de landskapsutredningar som sökanden har gjort inte är tillräckligt omfattande. Myndigheten upprepar sin åsikt att industriella solkraftsprojekt bör avgöras via planläggning för att kunna bedöma helhetseffekter och garantera likabehandling av markägare.
- Oro för miljön: Grannar uttrycker oro för bland annat vattendrag, risken för sura sulfatjordar och de samlade effekterna av flera energiprojekt i området, då även en nationell vätgasledning planeras i närheten.
Sökanden: Klimatnyttan överväger
Energibolaget Oomi Solar lyfter fram andra argument. De menar att projektet stöder Finlands klimatmål och att de negativa effekterna är små och lokala.
I sina svar på kritiken framhåller bolaget att:
- Solparken endast täcker 0,2 procent av det stora kulturlandskapsområdet och ligger i dess utkant.
- Landskapspåverkan är liten och berör som mest ett tiotal bostadshus.
- Nödvändiga utredningar om bland annat markförhållanden (sura sulfatjordar) och vattenhantering kommer att göras.
- Enligt stadens egna riktlinjer från juni 2025 är det möjligt att behandla ett sådant här projekt via undantagslov.