Start

Tjernobylkatastrofen i fem punkter

Kärnkraftverket i norra Ukraina står inför nya hot i dag.

Två män i skyddsdräkt, hjälmar och munskydd står vid en kärnreaktor.
Två män i skyddsutrustning i kontrollrummet vid kärnkraftverkets fjärde reaktor den 23 april. Bild: Sergej Dolzhenko / EPA

Det har gått 40 år sedan kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade och orsakade den värsta kärnkraftskatastrofen någonsin.

Vi listar fem saker du behöver veta om katastrofen och kraftverket i dag.

1. Explosionen

Klockan 01.23 den 26 april 1986 exploderar reaktor fyra vid kärnkraftverket i Tjernobyl i norra Ukraina som då var en del av Sovjetunionen.

Explosionen inträffar i samband med ett säkerhetstest och sliter sönder delar av byggnaden.

Kraftverksteknikern Nikolaj Solovjov jobbar vid kärnreaktor två då explosionen inträffar några hundra meter bort.

– Det kändes som en jordbävning. Jag hörde inte explosionen, eftersom turbinmotorerna fortfarande var i gång och hade väldigt högt ljud, berättar han för nyhetsbyrån AFP.

Alarm börjar tjuta och Solovjov rusar till den exploderade reaktorn där han ser skadade kollegor.

Då solen går upp står han utanför kärnkraftverket och tänder en cigarett, fem månader efter att han har slutat röka.

– Jag tänkte, om jag ska dö så dör jag i alla fall ung och snygg.

Men Nikolaj Solovjov klarar sig.

– Jag måste tacka Gud och mina föräldrar för att de har gett mig bra gener.

Arkivbilder från Tjernobylolyckan i april 1986. Video: Reuters

2. Radioaktivt moln

Under dagarna efter explosionen sprider sig ett moln av radioaktiv rök i länderna som i dag går under namnen Ukraina, Belarus och Ryssland (då Sovjetunionen).

Därefter sprider sig röken vidare i Europa.

Det första offentliga larmet om olyckan kommer först två dagar efter katastrofen. Den 28 april upptäcker svenska myndigheter förhöjda strålningsnivåer.

Internationella atomenergiorganet (IAEA) informeras om olyckan först den 30 april. Sovjetledaren Michail Gorbatjov erkänner inte olyckan offentligt förrän den 14 maj.

Tusentals människor dör till följd av strålningsexponering.

IAEA fastställer senare att den främsta orsaken till olyckan var allvarliga brister i reaktorkonstruktionen, felaktigt agerande av personalen och frånkopplade säkerhetssystem.

Ett pariserhjul som delvis är söndrigt i ett skogsparti.
Ett övergivet pariserhjul har blivit en symbol för kärnkraftsolyckan. Pariserhjulet är fotograferat den 23 april. Bild: Sergej Dolzhenko / EPA

3. Rysk ockupation

Den 24 februari 2022 ockuperar ryska styrkor kärnkraftverket i Tjernobyl i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

De ryska soldaterna gräver skyttegravar och upprättar läger i skogen kring kärnkraftverket.

Den ryska ockupationen väcker oro för en ny möjlig kärnkraftsolycka.

Den 31 mars drar sig ändå de ryska styrkorna tillbaka efter att ha stött på hårt ukrainskt motstånd.

Ukrainska myndigheter tar full kontroll över kärnkraftverket i början av april.

4. Nya hot

Resterna av kärnkraftverket är täckt av ett skyddshölje i metall, också kallat sarkofagen.

I februari 2025 skadas skyddshöljet i en rysk drönarattack. Det här leder till att den förlorar sin förmåga att hålla inne strålning.

Skyddshöljet har inte gått att repareras. En reparation av det skulle ta flera år.

En ny rysk attack kan leda till att skyddshöljet kollapsar helt och hållet.

Två personer med skyddsvajrar står på ett metalltak som gått sönder och har ett hål i sig.
Hålet i skyddshöljet. Bilden är tagen den 14 februari 2025. Bild: Serej Dolzhenko / EPA
Kärnkraftverket i Tjernobyl intäckt i ett stort skyddshölje.
Kärnkraftverket fotograferat 23 april. Hålet från den ryska drönarattacken har täckts in, men syns fortfarande. Bild: Sergej Dolzhenko / EPA

5. Spökstad

Området kring kärnkraftverket liknar i dag en postapokalyptisk spökstad. Området har blivit en undantagszon med övergivna städer, fält och skogar.

Mer än 2 200 kvadratkilometer i norra Ukraina och 2 600 kvadratkilometer i södra Belarus är i praktiken obeboeliga.

Ingen kommer kunna bo säkert i de här områdena under de kommande 24 000 åren, enligt Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Källor: AFP, AP