Regeringen enades förra veckan om nya besparingar på 400 miljoner euro. Kommunernas statsandelar minskar med 60 miljoner euro.
Statsandelar är pengar som staten betalar till kommunerna för att de ska kunna sköta sina uppgifter. Men systemet är orättvist, menar stadsdirektörerna i Raseborg och Hangö.
Raseborgs stadsdirektör Petra Theman säger att hon inte är överraskad. Hon menar att det inte bara är statsandelarna som påverkar kommunerna, utan nedskärningarna som helhet.
– Alla beslut om nedskärningar påverkar kommunerna i något skede, säger Petra Theman.
Reform som uteblev kostar för Hangö
Det var meningen att regeringen skulle reformera systemet med statsandelar, men det har skjutits framåt eftersom man inte kunde komma överens hur de nya statsandelarna skulle fördelas.
Hangö betalar nästan en miljon euro om året i statsandelar i stället för att få pengar. Orsaken är att stadens vårdkostnader var höga 2021–2022, när kommunen ännu skötte vården.
Simon Store, stadsdirektör i Hangö, håller med om att systemet med statsandelar måste ses över eftersom det är vårdkostnaderna från 2021 och 2022 som fortfarande styr hur statsandelarna delas ut.
– De kostnader vi hade var förebyggande åtgärder så att vi skulle må bättre och nu straffas vi för att vi satsade på förebyggande vård. Det tycker jag är fel i systemet.
Petra Theman konstaterar att även Raseborg satsade på vården under de här åren. Hon menar att staden får ganska lite statsandelar per invånare jämfört med andra. Statsandelarna utgör nu cirka 16 procent av Raseborgs intäkter.
– Något måste göras. Det förslag som fanns i fjol hade betytt en miljon euro till för Raseborg. Självklart betyder det en miljon euro mindre 2027 och extra nedskärningar påverkar staden. Det måste vi ta i beaktande.
Petra Theman efterlyser politiker som vågar fatta beslut i ärendet.
– Det är helt crazy att social- och hälsovårdskostnaderna fortfarande påverkar trots att vi inte längre har de uppgifterna.
Theman säger att idealet skulle vara att inte bara stirra på en viss del av statsandelarna.
Staten vill detaljstyra
Stadsdirektörerna är också irriterade på de uppgifter som staten lägger på kommunerna. Petra Theman tror att kommunerna just nu retar sig mest på sysselsättningstjänsterna som numera sköts av kommunerna.
– Det finns otaliga detaljer som nämns i lagen om vad vi ska göra, men staten har inte tagit i beaktande om de fungerar regionalt. Det måste finnas människor i kommunerna som arbetar med sysselsättningen. Staten har gett målsättningarna för kommunerna, men tror ändå inte att vi klarar det och ger inte resurser till det heller.
Simon Store konstaterar att ansvaret sätts på kommunerna, men att kommunerna inte kan påverka och komma med de bästa idéerna.
– Vi är i en svår situation då vi inte kan påverka hur vi gör då arbetslösheten bland unga ökar samtidigt som vi inte får den arbetskraft vi behöver i regionen.
Petra Theman säger att kommunerna gissar att regeringen helt enkelt räknar med att kommunerna kommer att höja inkomstskattesatsen för att klara av sina uppgifter.
Theman säger att hon inte vill höja skattesatsen i Raseborg. Städerna kan inte heller budgetera för åtgärder som minskar arbetslösheten, påpekar Store.
– Vi sitter i en rävsax.
Straffas trots nedskärningar
I början av april kritiserade de västnyländska kommundirektörerna regeringens förslag på hur vårdpengar ska fördelas.
Det skulle innebära att Västra Nylands välfärdsområde får 54 miljoner euro mindre per år.
Simon Store och Petra Theman säger att välfärdsområdet har bantat sin budget väldigt mycket och kan nu investera i till exempel äldrevården med dygnet runt-boende för äldre.
– Så det betyder att vi sparat enorma summor, men så dras mattan undan när ännu mer pengar tas bort från vården. Det känns dubbelt fel då man vidtagit åtgärder, men straffas för det, säger Simon Store.
Petra Theman håller med och säger att stadsdirektörerna reagerade då kommunerna lider trots att man gjort det staten önskat av välfärdsområdena.
– Då frågar man sig att hur man beter sig i framtiden. Fortsätter Västra Nylands välfärdsområde att vara bäst i klassen och gör det staten önskar eller har vi lärt oss en läxa?
Theman påpekar att det har varit väldigt negativt för Västnyland då välfärdsområdet är bäst i klassen och sparar.
– Det är ohållbart för invånarna att vi först sparar och sedan kommer staten med nedskärningar.
