Start

Så blev Strömsö ett legendariskt talesätt

”Ingen av oss förväntade sig att programmet skulle bli så populärt och framför allt slå igenom hos de finskspråkiga tittarna”, minns formgivare Mikael Nygård.

En röd villa, i förgrunden gröna löv.
Sommarhuset Strömsö från 1852 blev tv-studio för digital-tv 2002. Bild: Arash Matin / Yle

Det är 24 år sedan Strömsö hade premiär. Programmet skulle leda in Svenska Yle i den digitala eran, men ingen kunde ana att det skulle bli ett flaggskepp för Svenska Yle och ännu mindre att det skulle bli populärt också på den finska kanalen.

Inte minst överraskad var formgivare Mikael Nygård som planerade scenografin till programmet.

Ei mennyt niin kuin Strömsössä – Det gick inte som på Strömsö

Att det hade blivit ett riktigt varumärke förstod man när den privata Facebook-gruppen ”Ei mennyt niin kuin Strömsössä” (Det gick inte som på Strömsö) startade 2009. Uttrycket blev så etablerat att det har kommit att användas överallt. Även i rikspolitiken kan man höra någon minister använda talesättet då något inte har gått på bästa sätt.

– Det var nog ingen som förstod att det skulle bli den långkörare det blev. Vi planerade i början för en period på sex år och nu har det hållit på i 24 år. Så det går bra på Strömsö, konstaterar Mikael Nygård.

En man står framför en röd träbyggnad med snedtak, omgiven av buskar med nyutslagna blad.
Tv-programmet Strömsö ska kännas som ett hem, säger Mikael Nygård som planerade scenografin. Själv bor han i ett Strömsöliknande hus. Bild: Petri Vainio

Ett modernt tv-program i en gammal villa

Det var mycket som skulle planeras när Strömsö, som var ett gammalt sommarhus från 1852, skulle bli tv-studio år 2002.

Efter att Strömsö hade övergått från släkten Finnilä till kommunal ägo hade inga grundrenoveringar gjorts på många decennier. När Vasa stad hyrde ut huset till Yle gjordes det om till ett vinterbonat hus med tv-studio.

Den gamla villan behövde bevara sin stämning men också rymma nya trender. Industridesignern Mikael Nygård, med utbildning från Konstfack i Stockholm, fick uppdraget att planera scenografin, en inredning som skulle fungera både som tv-studio och som en hemlik miljö.

En leende kvinna i ett kök håller i en plåt med foccacia
Skåpen i köket platsbyggdes med inspiration från anrika bostäder i Gamla stan i Stockholm. Här visar programledaren Elin Skagersten-Ström upp en färgglad foccacia. Bild: Elisabeth Morney / Yle

Trend och tradition var nyckelord

Det första Mikael Nygård gjorde var att kontakta en målare som kom med en väska full av sandpapper.

– Det var en veckas jobb för en målare att patinera alla dörrar så att det inte såg ut som ett nybygge, berättar Mikael Nygård.

Det skulle vara elegant, nutid, historiskt och miljön skulle ges möjlighet att leva och förändras.

– Vi föreställde oss Strömsö som ett hem. Inte så att programledarna skulle spela roller utan mer på ett symboliskt plan.

Köket var rummet allt utgick från. Hela köksutrustningen skulle inte vara från samma tid – då skulle allt bli gammalt och omodernt efter bara några år. Istället skulle Strömsö kännas som ett hem där man samlat saker från olika epoker.

En sak som inte genast vann gehör hos redaktionen var de gyllene stolarna och guldfärgen på kakelugnen. Men Mikael lyckades övertyga alla, och guldstolarna finns kvar än idag.

Nytt visuellt uttryck i varje program

Precis som Mikael Nygård tänkte sig har husets färger och inredning förnyats genom åren. När hans scenografi och grundinredning av villan stod klar skulle den skötas och utvecklas från program till program.

Designer Ann-Helen ”Anna” Påfs-Streng hade drivit en syateljé innan hon kom till Strömsö, först som kostymör och sedan som ansvarig för interiörens visuella uttryck.

Många tittare har genom åren kommenterat hur vackert det är på Strömsö. Det är Anna Påfs-Streng som placerar rätt saker på rätt plats för att det ska se bra ut i tv.

– Färgerna på kläderna måste lyfta fram personen. Man behöver också beakta vilka personer som uppträder tillsammans och vad de har för sysslor. Det är ett helt annat tänk om man ska arbeta i trädgården eller om det är fest med gäster i salen, säger Anna Påfs-Streng.

Produkter som tillverkats i programmet, såsom hantverksprodukter, möbler och inredningsdetaljer, har genomgående använts, men det är också mycket nytt som har skaffats. Mycket har hittas på loppisar och ibland har modellplagg lånats från affärer.

Anna Påfs-Streng sitter i Strömsös biliotek med en uppslagen bok i famnen.
Anna Påfs-Streng sitter i Strömsös bibliotek iklädd en Strömsö-tröja designad av Lee Esselström. Bild: Jessica Morney / Yle

Programmet har förändrats under sina 24 år

– I början var det starkare färger både på kläderna och på interiören. Nuförtiden har färgskalan börjat gå mer i pastell, som mossgrönt eller till och med beige. Det är mindre glitter nuförtiden, förutom på jul, berättar Anna Påfs-Streng.

Hennes bästa inredningstips för hemmet är att tänka på mysig belysning, en trepunktsbelysning som ger många små ljuskällor.

Biblioteket i Strömsövillan
Salen på Strömsö som den såg ut i släkten Finniläs ägo 1882-1950. Bild: YLE/Strömsö

Strömsö förändras från bandat till direktsänt

Formatet på programmet har också förändrats. Sedan ett år tillbaka har det blivit färre men längre direktsända program. Nästa program som kan ses på tv och Arenan sänds den 27 maj.

Yle100 scenografen Mikael Nygård berättar om hur Strömsö blev till
Yle100 Anna Påfs-Streng berättar om hur Strömsös visuella uttryck har ändrat under årens lopp
Laddar formulär...