Polisen har haft rätt likadana urvalsprov under de senaste 10–15 åren och ser nu ett behov att se över kriterierna.
Urvalsprovet har tre delområden: en lämplighetsbedömning, som utgör hälften av poängen, ett skriftligt prov, som utgör trettio procent, samt ett fysiskt test, som utgör tjugo procent.
En av de mest konkreta förändringarna är införandet av ett helt nytt koordinationstest som mäter samspelet mellan öga och hand. Testet innebär att sökande måste utföra uppgifter med sin ”svagare” hand, till exempel kasta boll, flytta föremål och hantera olika moment samtidigt.
– Var och en kan själv pröva: om man är högerhänt och försöker skriva med vänster hand, hur svårt det kan vara. Inom polisyrket råkar man ut för situationer där man måste fungera med sin svagare hand och fortsättningsvis ha bra funktionsförmåga, förklarar Christian Romberg, som är ansvarig för den svenskspråkiga polisutbildningen.
AI:s intåg ställer nya krav
Samtidigt förändrar AI arbetsmiljön, även för poliser. Vid den skriftliga utvärderingen läggs större vikt vid att granska texter kritiskt.
– Det finns både positiva aspekter och utmaningar med AI. Positivt är att information finns att tillgå, mycket information, och det finns verktyg att använda för polisiära uppgifter. Men man måste vara mycket försiktig och noggrann med den information som man lägger ut på artificiella plattformar och den information man tar del av, säger Romberg.
En av de viktigaste egenskaperna en framtida polis ska ha är beslutsfattandeförmåga och det är något som polisen har velat se över med förnyelsen av provet.
– Man måste ha förmåga att hantera sig själv och sin egen stressförmåga och kunna ta in så mycket intryck som möjligt för att kunna fatta rätt beslut.
De nya proven gäller både för den finsk- och svenskspråkiga polisutbildningen. Nästa ansökningsperiod för den svenskspråkiga kursen är 23 juni–4 augusti.