De finländska elevernas kunskaper i läsning och matematik dalar. Internationella mätningar, som Pisa och TIMSS, visar att utvecklingen pekat nedåt under 20 års tid.
Andelen elever med svaga kunskaper har ökat och antalet elever med toppkunskaper har minskat. Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) kallar nedgången av inlärningsresultaten för en av våra största utbildningspolitiska utmaningar.
För att få siffrorna att stiga föreslår nu en arbetsgrupp tillsatt av Undervisnings- och kulturministeriet en rad förändringar för att utveckla grundskoleutbildningen och få elevernas kunskapsnivå att stiga.
Det kanske mest iögonfallande förslaget är att minska läroplanens mål och innehåll.
Arbetsgruppen: Mer läsning och mindre skärmtid för eleverna
Arbetsgruppen slår fast att läroplanen är för omfattande och otydlig och att bedömningen är alltför varierande. Därför föreslår de att läroplanen ska förenklas.
För varje läroämne definieras en minimikompetens som krävs för att gå vidare till nästa årskurs. Förslaget är en del av den så kallade kompetensgarantin.
Om eleven trots stödåtgärder inte uppnår målen för ett eller flera läroämnen måste eleven gå om årskursen, enligt förslaget.
Utöver det vill arbetsgruppen bland annat att den grundläggande utbildningen får mer finansiering, eftersom de finländska skolorna får mindre pengar än skolorna i andra nordiska länder.
För eleverna föreslås mindre skärmtid och mer läsning.
Arbetsgruppen lämnar över sitt förslag till undervisningsminister Adlercreutz på onsdagen.