Att efter vintern äntligen få sätta sig i sin nypolerade Cadillac DeVille från 1960 är något raggarbilsfantasten Mikael Hellbom från Kimito sett fram emot hela vintern.
– Det är härligt att få vrida om nyckeln, höra V8:an slå igång och backa ut den i solskenet igen. Det är något jag väntar på varje vår.
Hellbom äger tre amerikanska bilar, eller jänkare som de kallas i raggarbilskretsar.
Hans pärla är en Cadillac, målad i en färg han kallar godisgrönt. Elvis körde med en Cadillac och det är det bästa man kan ha när det kommer till amerikanska bilar, menar Hellbom.
– Bilen ska vara bred och lyxig, mycket krom och stora vingar. Framför allt ska den ha ett stort dollargrin, säger Hellbom och syftar på den karakteristiska kromgrillen på bilens framparti.
Kromputsmedel och trasa
Intresset för gamla 1950- och 60-talsbilar, raggarkultur och rock'n'roll väcktes redan i de tidiga tonåren då Mikael Hellboms två äldre systrar hade pojkvänner med raggarbil.
– De gav mig kromputsmedel och trasa och sa att ”där, putsa kofångaren annars får du inte åka”. Jag fick vara med om allt det roliga och fick ta lärdom av de äldre pojkarna.
Hellboms första egna raggarbil var en Chevrolet Bel Air årsmodell 1957, som han själv importerade från Amerika. Det var hans drömbil som han hade i 20 år. Men barn och husrenoveringar gjorde att den bara stod oanvänd.
Sedan kom han över ett renoveringsobjekt i form av en Chrysler kabriolett från 1968. Den stal hans iver och uppmärksamhet. Efter en nackoperation kändes det ändå inte längre behagligt att köra en öppen bil, så det blev bilbyte igen.
År 2017 hittade Hellbom sin blivande pärla, Cadillacen, i Vasa.
– Då var det bara att göra en roadtrip med en kompis för att hämta hem bilen.
Plåtmässigt var Cadillacen i gott skick, även om en intryckt kant störde honom så pass mycket att han lät måla om hela bilen. Däremot krävde maskineriet med strömfördelare, förgasare, tank och tändsystem mycket arbete.
– Man måste ha något som gör fingrarna svarta, det är en del av hobbyn, säger Hellbom.
”Raggarväst, boots och hårgelé”
Att äga en gammal amerikansk bil kräver tid, pengar och tålamod. Mikael Hellbom har blivit stående vid vägkanten mer än en gång.
– Min Caddy har en själ som är så vacker men så krånglig. Har du inte pratat tillräckligt snällt med bilen innan du åker iväg, kan den ställa till med problem. Verktygsbacken ska alltid finnas i bagageluckan. Om man inte behöver den själv kanske kompisen gör det.
För Hellbom betyder fritidsintresset med raggarbilarna och de gamla jänkarna mer än oljiga fingrar och trevliga åkturer. För honom handlar det om en livsstil.
När Hellbom beger sig ut på cruising klär han sig i raggarväst, jeans, stilig skjorta och spetsiga boots. Håret ska innehålla mycket gelé och vara kammad i pompadour, den klassiska 50-talsfrisyren. Ur högtalarna strömmar musik av artister som Chuck Berry, Elvis och Crazy Cavan.
Han dras till den gamla goda tidens amerikanska kultur, då allt var stort, fint och pråligt.
Men viktigast av allt är ändå gemenskapen.
– Vi har en otroligt fin samhörighet. Vi är ett glatt gäng, allt från bankdirektörer till svetsare. Man får komma som man är och alla är välkomna.
Även Hellboms familj har mer eller mindre dragits med i livsstilen. Hans sambo är intresserad av genren och ett av hans fyra barn har hittat en pojkvän med Cadillac.
– Det som är bra med en stor jänkare är att man oftast har plats för sex personer. Även om du har en stor familj så är det inget problem.
Gillar du raggarkultur och gamla bilar? Vad är det som fascinerar med bilarna, musiken eller livsstilen? Har du minnen från en särskild bil eller en oförglömlig cruisingrunda?
Den 2 maj mellan klockan 9.03 och 11.00 pratar Kike Bertell om raggarkultur i radioprogrammet Vega Lördag. Dela gärna dina tankar och berättelser i formuläret nedan.