President Donald Trump kan inte längre räkna med en självklar lojalitet eller ett garanterat stöd från den kubansk-amerikanska väljarbasen, bedömer Politico.
Floridas politiskt inflytelserika kubansk-amerikanska samhälle pressar president Trump att helt avsätta det kommunistiska ledarskapet på Kuba. Kubanska aktivister, särskilt i södra Florida, har i flera månader offentliggjort kompromisslösa budskap.
Spänningarna växer mellan den republikanskt lutande kubanska diasporan och Trumpadministrationen som har skickat blandade signaler om sina avsikter gällande önationen. USA kan eventuellt nöja sig med mindre.
Den här sprickan kan påverka årets kritiska mellanårsval i USA.
USA försiktigare?
USA:s ledning har antytt att någon form av överenskommelse om ekonomiska reformer kunde räcka just nu. USA:s utrikesminister Marco Rubio, son till kubanska invandrare, har länge velat att ledarskapet i Havanna ska störtas. Nu uppges även han ha blivit försiktigare.
Trumpadministrationen talar om att ”en del högt uppsatta kubanska tjänstemän borde avgå”.
Rubio har offentligt talat om behovet av ekonomisk och politisk förändring, och att detta inte är möjligt ”med dessa personer vid makten”.
Politico tolkar detta som att ett utbyte av några få kubanska tjänstemän skulle räcka snarare än ett fullständigt regimskifte. Det skulle också passa ihop med Trumps konstateranden om att han uppnådde ”regimskifte” i Iran – trots att bara den högsta ledningen försvunnit.
USA:s syn sägs oroa en del av den kubanska diasporan.
Kubanska diasporan i Florida vill ha verklig förändring
Orlando Gutiérrez-Boronat är generalsekreterare för Assembly of the Cuban Resistance som är en koalition av aktivistgrupper. Han säger till Politico att man i det kubanska exilsamhället anser att ingen ekonomisk förändring sker på Kuba förrän det sker en verklig politisk förändring.
Borgmästaren Bryan Calvo i Hialeah, ett område med den största koncentrationen av kubansk-amerikaner i USA, har uttryckligen betonat att man inte vill ha ett ”halvt uttänkt” avtal i stil med det som USA utarbetade för Venezuela.
Därmed avvisas alla avtal som skulle tillåta att Kubas president Miguel Díaz-Canel eller de inflytelserika släktingarna till den avlidne kubanska diktatorn Fidel Castro stannar kvar vid makten.
Exilkubaner i USA har planer där ståndpunkten otvetydig är att Kuba måste övergå till en demokrati, och ”inte en omprofilering av den regim som har hållit vårt land för gisslan sedan 1959”.
Det nämns också militära alternativ men tonvikten ligger på diplomati och ekonomiska förändringar.
Röstningsbeteendet i Florida viktigt
Den republikanska senatorn Ileana Garcia säger att om USA inte vidtar militära åtgärder, ingriper på annat sätt eller har en plan för att störta regimen på Kuba, så kommer detta att synas i hur människor i södra Florida röstar, ”särskilt efter år av retorik och löften om att avsätta kommunistregimen”.
Politico hänvisar till en undersökning bland exilkubaner som visar att 78 procent säger att de är missnöjda med enbart ekonomiska reformer på Kuba.
En betydande majoritet skulle stödja militär intervention, även om den gruppen är ganska jämnt fördelad mellan de som vill att militären avsätter regeringen på Kuba och de som bara vill att militären tillgodoser humanitära behov.
Exilkubaner hör till Trumps trogna anhängare
Kubanska amerikaner är en politiskt mäktig grupp i Florida och hör till Trumps mest trogna anhängare. Deras engagemang är en viktig anledning till att republikanerna har fått starkt fotfäste i södra Florida.
Många är också mycket nöjda med att Trump utsåg Marco Rubio till sin chefsdiplomat, och de litar på honom som en nyckelspelare i Kubasamtalen.
USA driver på privatisering och utländska investeringar
De ekonomiska förändringar som USA driver på för Kuba gäller privatisering av statliga företag, fler utländska investeringar, bättre tillgång till internet och större import av amerikansk energi.
Samtidigt måste USA fundera på hur Kubas vänner Ryssland och Kina reagerar på en eventuell överenskommelse mellan USA och Kuba.
Kuba i kris
Det har i olika repriser talats om att det kubanska ledarskapet kollapsar, men nu är hotet speciellt överhängande.
USA:s sanktioner har strypt viktiga inkomstkällor som oljeleveranser och turism.
Kuba har gått in i en djup kris sedan USA avbröt oljetransporter från Venezuela och hotade att införa sanktioner mot alla länder som försöker leverera olja.
Ön plågas av strömavbrott som stör transporter, sjukvård och vatten- och matförsörjning.
Följden är en skenande inflation och svår bränslebrist, vilket får många unga och utbildade kubaner att lämna landet.
Trumps hot om att ta kontroll över Kuba och skärpa sanktionerna fick Kubas president Miguel Díaz-Canel att reagera. Han uppmanar omvärlden att inte acceptera USA:s ”aggressiva handlingar”.