Våren har varit extra torr, framför allt i södra och mellersta Finland.
Att det är torrt märks också i statistiken över bränder i skog och mark.
Under april 2026 registrerades 776 terrängbränder i hela landet. Det är mer än dubbelt så många jämfört med samma tid i fjol, och hela fem gånger mer än tidigare års genomsnitt i april.
– Snön smälte tidigt och det fanns ganska lite snö överlag, därför är det verkligen torrt nu, säger meteorolog Tuomo Bergman, vid Meteorologiska institutet.
I stora delar av södra och västra Finland har det länge rått varning för terrängbrand och Meteorologiska institutet har uppmanat till extra försiktighet, särskilt i skärgården. Varningen upphävdes i Egentliga Finand på tisdag kväll.
Skärgården särskilt torr – men ingen separat varning
För tio år sedan uppstod ett läge där varningen för terrängbrand hävdes i Egentliga Finland, trots att det var kruttorrt i skärgården, efter en lång period utan regn.
Det här oroade många skärgårdsbor som var rädda för att folk gör upp eld som sedan riskerar att spridas i terrängen.
I dag, tio år senare, ges det fortfarande inte någon separat varning för terrängbrand för skärgårdsområden.
Tuomo Bergman medger att det kunde vara motiverat att ge egen varning för skärgården.
– Vårarna kan vara torrare i skärgården än på fastlandet. Det beror på att snön smälter tidigt och att det uppstår färre eftermiddagsskurar på grund av det kalla havet, säger Bergman.
Men praxis för hur varningarna utfärdas har inte ändrats.
Enligt Bergman har det saknats vilja och pengar på myndighetsnivå för att genomföra de lagändringar och tekniska anpassningar som skulle krävas för det.
Räddningsöverinspektör Tommi Luhtaniemi vid inrikesministeriets räddningsavdelning håller med om den bedömningen. Han ser inte något behov av att ändra praxis här.
– Slutresultatet är ändå samma. Oberoende av om det råder fara för terrängbrand eller inte, får man enligt lag inte göra upp öppen eld om risken för brand är stor, säger Luhtaniemi.
Sunt förnuft viktigt
Meteorolog Tuomo Bergman vill också betona att den som tänder en eld alltid ansvarar för den och kan bli skadeståndsskyldig om elden sprider sig och skapar en brand.
– Gnistor kan sprida sig överraskande långt, särskilt vid blåsigt väder. På våren är regnen dessutom ofta skurartade och det finns alltid torra platser, säger Bergman.
Gnistor kan sprida sig överraskande långt, särskilt vid blåsigt väder.
Tuomo Bergman
Torka har mätts på olika sätt
Hur avgör då meteorologerna när det är farligt torrt i terrängen så att en varning ges?
Tuomo Bergman berättar att metoderna för att uppskatta torka har varierat under åren.
– På 1990-talet mätte man risken för skogsbrand genom att kasta brinnande tändstickor i terrängen och kolla hur lätt det började brinna, säger Bergman.
I dag har man skippat tändstickorna och baserar varningarna på data som finns att tillgå.
I stället mäter man mängden regn som fallit och följer graden av avdunstning. Avdunstningen beräknas med hjälp av statistik om luftfuktighet, vindhastighet, temperatur och strålning.
Ju högre terrängbrandsindex, desto större risk för brand.
Extra försiktighet i skärgården
För den som rör sig i skärgården lönar det sig alltid att vara försiktig med elden, även om havet finns intill.
Hjälpen kan vara långt borta ifall det börjar brinna.
– Om man inte har pumpar eller tillräckligt stora slangar kan det vara svårt att släcka en eld. De första minuterna är avgörande för hur branden sprider sig. Ha en hink vatten redo och en plan för vad du ska göra om elden börjar sprida sig, råder Bergman.