Vad händer om spårvägen i Åbo får ett nej?

Den 18 maj ska stads­fullmäktige i Åbo besluta om den omtalade spårvägen ska byggas eller inte. Om det blir ett nej tar det flera år att utreda ett alternativ.

Personer går och cyklar på en livlig stadsplats med spårvagnar i bakgrunden.
I mitten av maj fattar Åbos politiker beslut om staden ska få en spårväg eller inte. Bild: Jussi Vierimaa

Spårvägsbeslutet i Åbo närmar sig med stormsteg. Spårvägen har redan fått grönt ljus av stadsstyrelsen och SDP, den största fullmäktigegruppen i Åbo, men det finns inga garantier för hur det kommer gå när fullmäktige ska fatta beslut om saken den 18 maj.

Men vad händer om det blir ett nej? Finns det några alternativa förslag som staden i så fall kan falla tillbaka på, och vad kostar det?

Enligt Timo Hintsanen, direktör för stadsplanering i Åbo, är det många nya beslut som behöver fattas om spårvägen inte godkänns.

– Just nu tar politikerna bara ställning till om det blir ett ja eller nej till spårvägen. Om vi sedan ska välja ett nytt system för kollektivtrafiken krävs det mer beredning och nya beslut, säger Hintsanen.

En person i vit stickad tröja står inomhus med en suddig bakgrund som visar gröna träd och en byggnad.
Om spårvägen inte blir av måste fullmäktige redan innan sommaren ta ställning till vad som ska hända med alliansen Åbo spårvägsallians och bolaget Åbo spårväg. Bild: Vesa-Matti Ruuska / Yle

Superbussar eller nya stomlinjer?

Enligt Hintsanen finns det i praktiken två alternativ för kollektivtrafiken om det inte blir en spårväg.

Ett alternativ är att trafiken utgår från ett system med stomlinjebussar, och det andra alternativet är så kallade superbussar.

En superbuss har plats för fler passagerare än en vanlig buss men färre passagerare än en spårvagn. I en superbuss ryms det högst 130 passagerare, i en spårvagn 220.

Beroende på vilket alternativ staden väljer kommer beredningen att ta olika lång tid.

Om politikerna väljer att fortsätta planeringen av ett stomlinjesystem kommer det ta två år innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.

Planeringen för att införa superbussar skulle ta ännu längre, ungefär fem år, uppskattar Hintsanen.

– Det är den tid det krävs för att vi ska hinna till samma punkt som vi i dag är när det gäller planeringen av spårvägen. Vi är inte ens i närheten av att kunna fatta ett slutgiltigt beslut om alternativa lösningar, även om det finns en övergripande tanke för hur det kunde fungera.

Illustrerande bild av gula superbussar i kollektivtrafiken utanför Åbo Domkyrka, med fotgängare, cyklister, bilar och gröna träd.
Så här kunde området kring Domkyrkan se ut om man väljer att satsa på superbussar i stället för spårväg. Bild: Sigge Arkitekter Ab

Att planera för nya trafiklösningar kostar också en del. I nuläget är det svårt att säga exakt vad priset för planeringen kommer att landa på, enligt Hintsanen.

– Priset beror på vilket alternativ man väljer att gå vidare med, och jag vågar inte säga om det blir mer eller mindre än 10 miljoner euro.

Även om man ännu inte har fattat ett slutgiltigt beslut om spårvägens framtid har spårvägen redan nu delvis tagits i beaktande då man planerat stadens utveckling.

– Man har inte tagit det som en självklarhet att spårvägen kommer att byggas, men man måste åtminstone justera tankesättet kring stadsutvecklingen en del om det blir ett nej.

Personer går och cyklar på en livlig stadsplats med spårvagnar i bakgrunden.
Spårvägens rutt är planerad att gå mellan hamnen och Kråkkärret via centrum. Så här skulle det kunna se ut i stadsdelen Kuppis i framtiden. Bild: Jussi Vierimaa

Kan det ändå bli en spårväg i framtiden?

Om spårvägen röstas ner på måndagens fullmäktigemöte finns det ytterligare en aspekt som politikerna måste ta ställning till, säger Hintsanen.

Dels måste man fundera på om man ska färdigställa den sista planeringen av spårvägen och spara den planen ifall framtida generationer bestämmer sig för att ta upp diskussionen igen.

Dessutom måste man överväga om det är värt att förbereda stadens gator för möjligheten att det faktiskt byggs en spårväg senare.

– Det handlar till exempel om att förstärka gatukonstruktioner och placera rör så att de inte ska behöva flyttas igen, säger Hintsanen.

Artikeln uppdaterades klockan 10.10 med information kring superbussarnas kapacitet. Tidigare stod det att spårvagnen och superbussens passagerarkapacitet är lika stora.