Regeringens förslag att flytta vitkindad gås och storskarv till jaktlagen möter stark kritik från både Birdlife Finland och djurskyddsorganisationen SEY.
– Det är ren populism så som det är formulerat i regeringsprogrammet, säger Aki Arkiomaa, verksamhetsledare på Birdlife Finland.
Enligt Arkiomaa försöker regeringen kringgå att båda arterna skyddas av EU:s fågeldirektiv.
– De kan inte vara arter som man fritt får jaga, säger han.
Han tycker också att begränsningarna som tillåter jakt är för allmänna.
– Om det finns fem gäss på en åker får man skjuta dem. Men fem gäss orsakar inte allvarliga skador för åkern, säger Arkiomaa.
Hastigt sammanställt lagförslag
Djurskyddsexpert Tommi Lapio på SEY tycker att lagförslaget är både vagt och saknar mål.
– Det ger lite intrycket av att vara hastigt sammanställt. Det var förvirrande att man inte presenterat något mål för hur många fåglar som ska skjutas eller hur mycket beståndet ska minskas.
Det mest oroande enligt Lapio är att förslaget tillåter jakt av vitkindade gäss året om, också under häckningstiden.
– När man jagar under häckningstiden finns det risk för att man skjuter honorna från ungarna, vilket är ett etiskt problem. Det finns risk för lidande för individerna.
Jakten under häckningstiden påverkar också andra fåglar som häckar samtidigt, säger Lapio.
”Som en buffé för storskarvarna”
På Finlands fiskodlarförbund finns däremot ett starkt stöd för regeringens förslag om att tillåta begränsad jakt av vitkindade gäss och storskarvar.
– En fiskodlingsanläggning är som en buffé för storskarvarna, säger verkställande direktör Janne Sankelo.
Sankelo berättar att storskarvar orsakar betydande skador för fiskodlingar genom att stressa och skada fiskarna samt förstöra skyddsnät.
– Det leder till inkomstförluster och ökat arbete. Problemet förekommer både i skärgården och inlands där fiskodlingsanläggningar finns, säger han.
Birdlife Finlands Aki Arkiomaa håller inte med.
– Skarven orsakar väldigt sällan skador för fiskeriet, säger han.
”Flyttar bara problemet till grannen”
Arkiomaa menar att friare jakt inte löser problemet med vitkindade gäss. Det kan till och med göra det värre.
– När du skrämmer bort gäss flyger de någon annanstans, använder energi och behöver mer mat. Du flyttar problemet till grannen hela tiden. Det är inte speciellt avancerad kontroll eller reglering av problemet, säger han.
Han betonar att Finland kan ha 500 000 vitkindade gäss på våren.
– Om vi skjuter hundratusen av dem har vi 400 000 gäss kvar. Vi måste ha någon slags systematisk kontroll över hur vi ska hantera gässproblemet, säger Arkiomaa.
Arkiomaa betonar också att de stora fågelbestånden är här för att stanna.
– Vi måste förstå att det här är det nya normala. De kommer att vara i Finland under de nästa decennierna och vi måste anpassa oss till situationen. Det går inte att skjuta bort dem alla, säger han.
Enligt Tommi Lapio på SEY finns det andra metoder än jakt för att förebygga skador från fåglarna.
– Gäss kan till exempel skrämmas bort från åkrarna med skrämselpatroner och andra avskräckningsmedel. Sedan finns det särskilda gässåkrar.
– Det finns inte nödvändigtvis belägg för att skjutning fungerar bättre, säger Lapio.
Han lyfter också fram att det redan finns möjlighet att få tillstånd för att avlägsna enskilda individer som orsakar skador.
”Den nuvarande modellen inte tillräcklig”
Det nuvarande systemet där man kan söka om dispens för jakt är enligt Janne Sankelo på Finlands fiskarodlarförbund inte tillräckligt flexibelt.
Regeringens förslag ger enligt honom bättre möjligheter att snabbt hantera skadliga situationer.
– Storskarven, som återvände till Finland vid 2000-talets början efter att ha varit borta i hundra år, har nu ökat okontrollerat till problematiska nivåer.
Sankelo säger att fiskodlingsanläggningar redan använder olika avskräckningsmetoder, men att de inte räcker.
– Vi kan hitta en balans mellan jakt och avskräckning, men den nuvarande modellen är inte tillräcklig. Populationsförvaltande jakt är i praktiken nödvändig, säger han.
Sankelo lyfter också fram att regeringens förslag nämner målet att säkerställa rättvis ersättning för skador till näringsidkare.
– Om man ser det som viktigt att det finns storskarvar i Finland, så är ersättning av skador till de drabbade en betydande del av helheten, säger han.
