Sedan slutet av mars har Finland drabbats av upprepade incidenter med drönare som korsat gränsen. Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) talade i en intervju nyligen om en ”ny epok av osäkerhet i fredstid”.
Bakgrunden är Ukrainas intensifierade drönarattacker mot mål på ryskt territorium. När Ryssland bekämpar drönarna förirrar de sig och hamnar i finskt luftrum.
Men vad händer om nästa drönare inte alls är ukrainsk, utan en rysk kopia som avsiktligt skickats för att testa Finlands försvar?
Scenariot
Föreställ dig: En drönare upptäcks på väg mot Helsingforsområdet. Luftrummet stängs. Hornetjaktplan sätts i beredskap. Dagen efter hittas vrakdelar som liknar en ukrainsk långdistansdrönare.
Hur kan vi veta att det verkligen var en ukrainsk drönare och inte en rysk förfalskning?
James Acuna har mångårig erfarenhet av drönarfrågor från amerikanska underrättelsetjänsten CIA, och är numera drönarkonsult. Från sin nuvarande bas i Estland följer han noga utvecklingen i Baltikum och Finland.
När han resonerar kring möjliga hot framträder falsk flagg-operationer med drönare som en fullt realistisk del av modern hybridkrigföring.
Falsk flagg syftar på operationer som utförs av en aktör, men som utformas för att se ut som om de utförts av en helt annan part.
”Tekniskt helt möjligt”
Enligt James Acuna är det rent tekniskt enkelt för Ryssland att genomföra sådana operationer. Ukrainska drönare byggs av kommersiella komponenter som finns att köpa på nätet. Dessutom har Ryssland med säkerhet fångat in ukrainska drönare under kriget.
De kunde absolut tillverka en kopia, säger Acuna.
Enligt honom skulle sådana operationer fylla flera syften. Det mest uppenbara: att kartlägga drönarförsvaret.
– Om jag ville ta reda på hur försvaret fungerar skulle jag låta drönare komma in på ert territorium ”av misstag”, sedan observerar jag hur ni reagerar, resonerar han.
Ett annat syfte är att skapa osäkerhet och undergräva myndigheternas trovärdighet. Just nu är det bekvämt för regeringar att säga att drönarna är ukrainska, menar Acuna.
Försvarsmakten: Inte omöjligt
Försvarsmaktens huvudstab säger i ett skriftligt svar att de inte tar ställning till enskilda scenarions sannolikhet.
De säger däremot att sådana falsk flagg-operationer som den här artikeln beskriver inte är omöjliga i den nuvarande säkerhetsmiljön.
Försvarsmakten har följt effekterna av Rysslands anfallskrig på Finlands säkerhetsmiljö noga sedan februari 2022 och förbereder sig kontinuerligt för olika händelser, inklusive situationer med drönare.
De påpekar att Finland inte för närvarande utsätts för något direkt militärt hot.
Trovärdigheten som vapen
Drönarexperten James Acuna menar att myndigheternas trovärdighet när det gäller drönarhotet är en kritisk resurs som lätt kan urholkas.
– Om myndigheterna säger att en drönare var i luftrummet i tre minuter, men civilbefolkningen hörde ljudet av drönare i 45 minuter, då har du plötsligt ett trovärdighetsproblem, säger Acuna.
Acuna betonar att skillnaden mellan att inte veta och att ljuga är hårfin.
Om försvarsmyndigheterna inte riktigt förstår hotet kan det få allvarliga konsekvenser. Han pekar på Lettland, där regeringen kollapsade delvis på grund av hur man hanterade drönarfrågan.
Lösningen: Integrera befolkningen
James Acunas förslag är enkelt men kraftfullt: Utbilda befolkningen och ge dem verktyg att rapportera.
– Den bästa sensorn är fortfarande människan. Om folk lär sig känna igen ljudet av en drönare, förstår hur de flyger, och kan rapportera observationer via en app, då får myndigheterna plötsligt tusentals extra ögon och öron.
Han jämför med hur flygplansentusiaster kan identifiera flygplan på långt håll, eller hur astronomer känner igen kometer. Det handlar om utbildning, och den är gratis.
– Du kan gå in på Telegram och studera drönarkriget i Ukraina. Efter några veckor kan du med 85 procents säkerhet säga om det är en ukrainsk eller rysk drönare, den kunskapen kostar ingenting, säger Acuna.