När 21-åriga Kateryna Savostianova sökte jobb som servitör i en pizzarestaurang i Helsingfors i fjol fick hon ett oväntat förslag. Arbetsgivaren ville att hon först skulle jobba några skift utan lön för att visa vad hon går för.
Hon bad om att få ett kontrakt innan hon började jobba, men fick svaret att hon måste jobba för att få ett avtal.
– Det handlade om två eller tre skift utan lön.
Savostianova är ursprungligen från Donetsk i Ukraina, och flyttade till Finland 2022 efter att Ryssland inlett sitt fullskaliga anfallskrig.
Innan hon sökte jobbet vid pizzarestaurangen hade hon redan jobbat på en annan restaurang i Helsingfors. Det gjorde att hon reagerade på arbetsgivarens förslag om obetalda testskift.
– Jag tyckte det lät märkligt och gillade det inte. Restaurangägaren menade att det är så det fungerar i Finland, men jag var inte säker.
Flera röda flaggor
Förutom kravet på obetalt testjobb reagerade Savostianova också på att den utlovade lönen för en eventuell anställning var för låg.
– Lönen som ägaren erbjöd var omkring 10 euro i timmen. Det var lägre än minimilönen i kollektivavtalet då, säger Savostianova.
Hon bestämde sig för att kontrollera saken och sökte i branschens kollektivavtal. Hon ringde också Servicefacket Pam, där hon är medlem, och fick bekräftat att både lönenivån och kravet på obetalda skift var felaktiga.
– Det var för många röda flaggor, så jag dök aldrig upp på restaurangen, säger hon.
När hon meddelade arbetsgivaren att hon dubbelkollat reglerna med facket, svarade ägaren att facket får hitta henne ett jobb och betala lön till henne.
Svenska Yle har sett sms mellan restaurangägaren och Savostianova.
Ett mönster som upprepar sig inför sommaren
För många unga, särskilt för unga med utländsk bakgrund som behöver få in en fot på arbetsmarknaden, kan det vara svårt att stå emot den här typen av krav. Problemet är välbekant för myndigheterna.
– Vi har ingen exakt statistik, men vi kan absolut säga att det är återkommande. Det är inget främmande fenomen för oss, säger Aki Eriksson, jurist vid arbetarskyddsförvaltningen.
Arbetarskyddsförvaltningen är den myndighet som övervakar att arbetarskyddsbestämmelserna följs i hela Finland.
Avtalschef Juha Ojala vid Pam konstaterar att facket får frågor om obetalda testskift varje gång sommarjobbssäsongen drar i gång.
– Tyvärr tror jag att det beror på att arbetsgivare vet att alla unga inte känner till sina rättigheter.
Enligt Ojala och Eriksson är fenomenet särskilt utbrett inom restaurangbranschen och vid glasskiosker, det vill säga platser som anställer många unga.
Problemet är ofta att unga är i en utsatt position. Rädslan för att uppfattas som besvärlig och därmed gå miste om jobbet gör att många går med på villkoren.
– Jag förstår att det är en svår situation. Mitt råd är att ta upp frågan om lön på förhand. Det är mycket svårare att reda ut i efterhand, säger Eriksson.
När blir en intervju till jobb?
Både Aki Eriksson och Juha Ojala är eniga om var gränsen går, även om den ibland kan upplevas som diffus.
Ett kort arbetsprov i samband med en rekrytering, på 15 till 30 minuter för att visa en specifik färdighet, kan vara godtagbart.
– Men om det är frågan om en hel dag eller flera timmar, då borde det inte vara möjligt. Om man gör vanligt arbete har man naturligtvis rätt att få betalt för det, säger Ojala.
Eriksson ger ett konkret exempel: En kock kan bli ombedd att tillaga en maträtt under en anställningsintervju för att visa sin teknik.
Men så fort personen sätter på sig förklädet för att servera kunder i flera timmar, handlar det om produktivt arbete. Också introduktion till arbetet räknas som arbetstid.
Facket efterlyser skriftliga bevis
Eftersom överenskommelser om provpass ofta sker muntligt, rekommenderar Pam att man alltid försöker få saker i textform.
– Skriv också ner exakt vilka tider du har jobbat. Om det blir ord mot ord i en tvist tenderar man att lita mer på arbetstagaren, särskilt om arbetstagaren är ung, säger Juha Ojala.
Om en arbetstagare kan bevisa att hen har jobbat, brukar det enligt Ojala vara relativt enkelt för facket att kräva in pengarna i efterhand genom att kontakta arbetsgivaren.
Till skillnad från Kateryna Savostianova är många unga ändå inte medlemmar i något fackförbund, och Savostianova tror att arbetsgivarna är medvetna om det.
– De vet att de kan använda utländska studenter utan att bli straffade. Mitt råd är att försöka hitta bra arbetsplatser som faktiskt följer lagen. Men jobbmarknaden är jättesvår just nu, och om man är helt utan pengar tvingas man ofta säga ja, säger hon.
Aki Eriksson nämner också att frågan handlar om mer än bara pengar, det handlar om säkerhet. Om en olycka sker under ett obetalt provskift där inget kontrakt skrivits, uppstår komplicerade frågor om arbetsgivarens ansvar och försäkringsskydd.
Arbetarskyddsförvaltningen kan inte driva in enskilda löner i efterhand, men de använder anonyma tips från allmänheten för att göra inspektioner, vilket har en sanerande effekt på branschen.
Om myndigheten upptäcker att gratisarbete sätts i system, kan det leda till polisanmälan för arbetarskyddsbrott eller diskriminering i arbetslivet.
Om en arbetsgivare fälls i domstol kan straffet bli krav på retroaktiv lön med ränta, dagsböter, eller till och med fängelsestraff.
Eriksson understryker att det inte alltid handlar om illvilja. Ibland beror det på okunskap hos arbetsgivare eller kulturella skillnader i synen på praktik. Men oavsett orsak är budskapet tydligt:
– Vi måste få bort kulturen där unga tänker att ”min kompis jobbade gratis en helg, så då måste väl jag också”. Man ska inte gå med på det.
Känner du till någon som har jobbat gratis i hopp om att få anställning? Hur gick det? Kommentera!