– Den här språkreformen har varit en enorm förändring i vår skola. Den borde ha varit mycket bättre genomtänkt på förhand. Jag skulle säga att de barn som nu hamnade mitt i den här reformen är försökskaniner, säger Marika Kransiver, rektor på Ehte humanitaargümnaasium i Tallinn.
Kransiver är djupt oroad över konsekvenserna av Estlands skolspråksreform.
Reformen introducerades hösten 2024 då barn i ettan och fyran i ryskspråkiga skolor fick estniska som undervisningsspråk i alla ämnen.
Och hon är inte ensam om sin oro. I klassrummen kämpar både eleverna och lärarna med en ny, krävande verklighet.
– Det har gått sämst för fyrorna. När ett barn börjar skolan inleds en helt ny fas i livet med nya regler, människor och lärare. De första åren lär de sig allt på ryska – hur man beter sig och hur man studerar. Men sedan, från en dag till en annan, var de tvungna att börja studera på ett helt annat språk.
Reformen syftar till enspråkighet år 2030
Syftet med skolspråksreformen är att alla skolor i landet ska vara enspråkigt estniska år 2030 – i den nationella enhetens namn. Det betyder i praktiken att de nya ettorna och fyrorna varje höst övergår till estniska som enda undervisningsspråk.
För lärarna har arbetsbördan ökat markant. Varje lektion kräver omfattande förberedelser för att eleverna ska ha en chans att förstå både språket och ämnet, säger den unga läraren Reti Pääslane.
Hon kom till Ehte humanitaargümnaasium när skolan sökte estniskspråkiga lärare för att ersätta de enspråkigt ryskspråkiga som inte fick fortsätta efter reformen.
– I första hand bygger jobbet nu på att använda bilder och presentationer, alltså att barnen hela tiden har både bild och text. Det är väldigt svårt för dem att bara lyssna. Jag gör slides till varje lektion. Jag älskar det här jobbet och tycker om att göra mitt eget undervisningsmaterial, men det är utmattande.
Pääslane är rädd för att många lärare ger upp och byter till estniskspråkiga skolor med mindre stress.
Jelizaveta Babajev, klasslärare för klasserna 4 och 5, jobbade på Ehte när skolan var ryskspråkig.
Hon känner igen den ökade arbetsbördan hennes kollega talar om och säger att framförallt ämnesundervisningen lider.
– I matematiken har vi fortfarande inte hunnit igenom första delen av boken, fast vi borde vara på del två. Vi sitter ofta länge med samma tema, gör det om och om igen. Det tar så mycket tid att vi inte hinner med allt vi borde, säger hon.
Historieläraren Eva-Tiina Põlluste tycker att lärarna nu tvingas till alltför många kompromisser för att överhuvudtaget orka.
– Man måste börja med språket. En kollega föreslår att vi i september borde syssla bara med språket. Stå, sitt, skriv, läs – att vi tar de enkla sakerna först. Barnen säger själva att de under sommaren inte hör någon estniska fast de bor i Tallinn. Så vi borde satsa på språket och senare börja med ämnena.
Svårt att skapa en estnisk språkmiljö
En annan utmaning är att elever, och många ryskspråkiga lärare, talar ryska utanför klassrummet. Põlluste tycker att det här är ett problem som skolledningen borde ta itu med.
– Jag tror att vi skulle få bättre resultat om alla lärare satsade mer på att tala estniska. Det betyder att också kollegorna sinsemellan borde prata estniska och inte ryska. Men när man träffar vissa lärare i korridorerna, så talar de ju alla ryska. Det påverkar hur eleverna ser på språket, säger hon.
Babajev berättar att hon själv ofta pratar ryska med kollegor, men försöker hålla fast vid att tala estniska med estniskspråkiga lärare.
– Jag är ryskspråkig och det är bekvämare för mig att prata ryska, men med min kollega Reti, som är estnisk, pratar jag alltid estniska. Det är också en sorts övning för mig, säger hon.
Rektor Kransiver håller med om att den här sortens systemfel, som hon kallar dem, finns. Enligt henne beror det på att reformen genomfördes utan tillräckliga förberedelser.
– Lärarna tvingades ställa om över en natt, utan att få lära sig rätt metoder och utan anpassade läroböcker. Skolor som redan använde språkbad klarade sig bra, men många vanliga lärare har inte fått hjälp att anpassa sig, säger hon.
Också framsteg trots utmaningarna
Skolspråksreformen ska ändå inte ses som ett totalt misslyckande. Lärarna på Ehte humanitaargümnaasium ser också tydliga framsteg.
Klassläraren Reti Pääslane berättar stolt att bara 2 av hennes 26 femteklassare längre behöver översättningshjälp.
– I fyran kan de flesta redan prata med mig. Ibland känner jag att vi har halkat efter i läroplanen och att det hela tiden är så mycket som måste göras, men de kan estniska så mycket bättre nu än i höstas. Med tanke på att jag inte kan någon ryska kan vi ändå prata om saker nu, de är väldigt duktiga.
Samtidigt medger Pääslane att resultaten i prov inte är särskilt bra. Babajev ser samma mönster.
– De som var starka förra året gör framsteg, men många har det fortsatt tufft, säger hon.
Rektor Kransiver är orolig för att kraven på barnen är omöjliga att uppfylla och att priset för bättre språkkunskaper blir för högt för barnen.
– Min stora rädsla är att när de når nionde klass, så kommer de att misslyckas – inte i språket, men i de faktiska ämneskunskaperna. För det är faktiskt stor skillnad på att studera på sitt modersmål eller på ett annat språk.
Också säkerhetspolitik bakom språkbytet
Från ett samhällsperspektiv, så som det estniska utbildningsministeriet definierar det, handlar skolspråksreformen inte bara om utbildning. Den ses också som en viktig del av Estlands nationella säkerhets- och integrationspolitik.
Förhoppningen är att den ska stärka den ryskspråkiga minoritetens lojalitet till den estniska staten.
Lärarna är mycket medvetna om den här politiska dimensionen, men i klassrummet är den avlägsen.
Jelizaveta Babajev vill också nyansera bilden av att ryskspråkiga familjer skulle vara ovilliga att lära sig estniska.
– Alla föräldrar vill att barnen ska klara sig, men de vet inte alltid hur de kan hjälpa, säger Babajev.