Barnbidraget skulle i framtiden kunna vara en fast summa som är lika stor för varje barn, oberoende av hur många barn som finns i familjen.
Det föreslår en utredningsgrupp som på uppdrag av Sanni Grahn-Laasonen (Saml), minister för social trygghet, har granskat systemet.
Grahn-Laasonen säger att en av utredningsgruppens uppgifter var att komma med så kostnadsneutrala förslag som möjligt. I år kostar barnbidraget ungefär 1,4 miljarder för staten.
Ett annat mål var att göra systemet tydligare.
Utredningen blir ett beslutsunderlag för nästa regering. Regeringen Orpo, som har ett år kvar av sin mandatperiod, kommer alltså inte att göra fler förändringar i barnbidraget.
Ett av förslagen innebär att man helt skulle frångå dagens system, där summan per barn stiger i takt med antalet barn.
Genom att slopa förhöjningarna vill utredarna göra systemet lättare att förstå och möjliggöra en höjning av den allmänna nivån på bidraget.
I utredningens förslag skulle alla barn få 100 euro. Samtidigt skulle tillägget som barn under tre år får (26 euro) och tillägget för ensamstående föräldrar (73,30 euro) slopas.
För att kompensera ensamstående föräldrar föreslår utredarna att underhållsstödet höjs.
Stöd ända till myndighetsåldern
Ett annat stort och konkret förslag är åldersgränsen. Utredarna Liisa Siika-aho och Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma föreslår att barnbidraget ska utvidgas till att gälla även 17-åringar.
För tillfället upphör barnbidraget när ett barn fyller 17 år, men utredarna tycker att en höjning till 18 år bättre skulle stämma överens med den lagstadgade försörjningsplikt som föräldrar har.
– Vi konstaterade att den nuvarande åldersgränsen inte lär bygga på någonting alls. Det handlar bara om en politisk kompromiss, där åldersgränsen har höjts, säger Siika-aho.
Utredarna betonar att social trygghet behöver bli lättare att förstå sig på. Ju färre system som behövs, desto bättre.
”Barnbidraget borde tjäna sitt ursprungliga syfte, det vill säga vara en inkomstöverföring från barnlösa till barnfamiljer”, säger Liisa Siika-aho i ett pressmeddelande.
”Ingen större inverkan på nativiteten”
Trots de betydande förändringsförslagen är målet att reformen ska vara kostnadsneutral för staten.
Utredarna avvisar tanken på att göra barnbidraget inkomstrelaterat eller skattepliktigt.
Innan förändringarna kan bli verklighet krävs en helhetsgranskning av alla stöd till barnfamiljer. Annars finns risken för att antalet låginkomstfamiljer ökar.
Utredarna anser att förändringarna knappast skulle resultera i att fler barn föds.
– I regel har små förändringar i förmånerna ingen större inverkan på nativiteten. Men barnbidraget har ett signalvärde och därför är förmånen viktig, säger Siika-aho.