– Det är bakvänt med ett förslag som föreslår en väldigt liten höjning på fem euro för det första barnet och samtidigt föreslås en betydlig minskning av bidraget för flerbarnsfamiljerna. Effekten på barnafödandet skulle vara negativt, säger Anna Rotkirch.
Rotkirch är direktör på Institutet för befolkningsforskning. Institutet är en del av Befolkningsförbundet.
– Det är i synnerhet flerbarnsfamiljer och ensamförsörjare som missgynnas om den här reformen blir verklighet, säger Rotkirch.
En rapport med förslag att reformera barnbidraget gavs idag till ministern för social trygghet, Sanni Grahn-Laasonen.
I dagens läge ökar den månatliga bidragssumman stegvis för det andra, tredje, fjärde och femte barnet i samma familj. Enligt reformen skulle FPA betala 100 euro per barn. Utredningsgruppen föreslår också att det nuvarande stödet till ensamförsörjare ska slopas.
Rotkirch är märkbart besviken över att utredningsgruppen inte mer än symboliskt höjer barnbidraget för det första barnet.
– I Finland har den stora utmaningen uttryckligen varit det första barnet. Det har under tidigare år gjorts förslag på att ge ett extra bidrag till dem som föder ett första barn, säger Rotkirch.
Befolkningsförbundet kräver indexjustering
Vissa förmåner, så som folkpensionen, höjs årligen enligt en viss procent, ett så kallat index. Barnbidraget har tidigare höjts enligt ett index, det skedde senast tillfälligt år 2012. Efter det har bidraget hållits på samma nivå mätt i euro, men bidragets verkliga värde har sjunkit på grund av inflationen.
Enligt Befolkningsförbundets beräkningar har barnbidragets värde för det första barnet sjunkit så mycket som 30 procent sedan 2011.
– I Finland betalar vi nu nästan 800 miljoner euro mindre i barnbidrag årligen än vi gjorde i början av 2000-talet, säger Rotkirch.
Det här beror dels på att det idag föds färre barn per år, dels på att pengars värde sjunker om inte summorna höjs enligt ett index
– Befolkningsförbundet anser absolut att barnbidragen igen borde göras indexjusterade. Det var det i något skede och sedan har det tagits bort. Och det är befängt att vi i en situation där de offentliga utgifterna i så hög grad går till de äldre generationerna och inte de yngre, säger Rotkirch.
Barnbidragets idé är inte att motverka fattigdom
Rapporten om att utveckla barnbidraget föreslår att reformen flyttas över till nästa regering. Rapportförfattarna anser också att andra stödformer som rör barnfamiljer borde ses över innan deras förslag drivs igenom.
– För att förebygga fattigdom i barnfamiljerna finns det andra stödformer som är lämpligare än barnbidraget, till exempel underhållsstödet och bostadsbidraget. De här förmånerna borde vidareutvecklas, säger en av utredarna, Liisa Siika-aho i ett pressmeddelande.
Anna Rotkirch på Befolkningsförbundet håller med om att barnbidragets syfte inte är att motverka fattigdom.
– Vi måste minnas varför vi har barnbidragssystemet. Barnbidragen är inte i första hand till för att stödja de med låga inkomster. De är till för att kompensera föräldrar i alla inkomstgrupper för de utgifter de har för barnen. Men nu sänker man förmånerna vi har haft för storfamiljerna och så säger man att ”jo, om de är väldigt fattiga så ska de få bidrag någon annanstans ifrån”, säger Rotkirch.
Förslaget negativt för målet med fler barn i Finland
Antalet barn ligger just nu på en rekordlåg nivå i Finland. Ett av utredningsgruppens mål var att komma med förslag som kan öka nativiteten i Finland. Men när rapporten nu är klar konstaterar rapportförfattarna att reformen av barnbidragssystemet varken skulle ha en positiv eller negativ effekt på nativiteten. Det resonemanget köper Rotkirch inte.
– Jag skulle själv säga att Finlands fruktsamhet i väldigt hög grad faktiskt beror på storfamiljerna. Utan de skulle fruktsamhetstalet vara kring 1. Idag är det omkring 1,3. Vi har en hög andel familjer med tre, fyra, fem och flera barn. Om man nu väljer att föreslå att minska stödet till de familjerna tycker jag det är fel signal och antagligen skulle det få negativa följder för fruktsamheten, säger Rotkirch.