Den somaliska shillingen förlorar stadigt sin plats vid dagliga transaktioner. Shillingen, som en gång var handelns ryggrad ses nu som opålitlig.
Miljontals somaliska shilling förlorar i värde på grund av den ”dollariserade” ekonomin i Somalia.
Sedan centralregeringens kollaps 1991 har marknadskrafter och privata företag i hög grad dikterat användningen av utländsk valuta.
Inte ens bussarna tar emot shilling
Jama måste gå fem kilometer till sitt jobb på växelkontoret i Mogadishu. Inte för att han vill, utan för att busschauffören inte längre accepterar hans pengar. De gamla, slitna shillingsedlarna har blivit värdelösa, och nu kollapsar vardagen för de fattigaste i Somalia.
Jama jobbar på ett växelkontor, och han säger till The Guardian att före företagarnas revolt kom människor från alla samhällsskikt till hans kontor för att växla sina shilling mot dollar via mobila pengar och vice versa.
Nu – i likhet med hundratusentals andra som inte får betalt i dollar via banker – har också Jamas liv vänts upp och ner. Han kunde tidigare tjäna tillräckligt för att täcka grundläggande behov som hyra, el och vatten. Nu har han inte längre råd att åka buss.
De fattiga har inte betalningsmedel
Det är de fattigaste i Somalia som lider värst då högar av värdelösa shilling sopas bort.
– Bortfallet av den somaliska shillingen har drabbat till och med tiggarna. De har brukat få ett par tusen shilling av förbipasserande och för dem har det varit en form av överlevnad som hjälpte dem att köpa mat och småvaror, men nu är de sedlarna värdelösa, säger Jama.
Då folk nu kommer till Jama för att försöka växla sina shilling till dollar måste han avvisa dem. Hans kassaskåp, hyllor och bord redan är fulla av sedlar som han inte längre kan använda.
Invånarna som är vana vid att använda kontanter har nu problem med vardagliga transaktioner som mat och transporter.
De som inte har tillgång till mobila pengar eller dollar utestängs allt mer från ekonomin.
Handelsmännen beslöt att de gamla trasiga sedlarna skulle avvisas
Den 13 april beslutade handelsmän i Mogadishu att inte längre accepterar de gamla, trasiga och ofta förfalskade sedlarna.
Företag, butiker och till och med busschaufförer följde snabbt efter, också utanför huvudstaden.
Då köpmännen i Mogadishu slutade att acceptera somaliska shilling sattes den nationella valutan i praktiken åt sidan på en av de sista stora marknaderna där den fortfarande användes i begränsad form, rapporterar den somaliska mediesajten Hiiraam.
Beslutet genomfördes snabbt på större marknader, i kollektivtrafiken och i små butiker, vilket gjorde att många invånare, särskilt låginkomsttagare som är beroende av kontanttransaktioner nu kämpar hårt med att betala för basvaror och tjänster.
Pendlare avvisas från kollektivtrafiken om de försöker betala i somaliska shilling.
Affärsmännen försvarar beslutet och hänvisar till valutans sjunkande värde. De vill hellre ha dollar och digitala mobila pengar.
Dollarn tar över
Somalia är mycket beroende av penningöverföringar, och diasporan skickar årligen miljarder, främst i amerikanska dollar. Dessa penningöverföringar flödar in i ekonomin via informella penningöverföringsoperatörer.
Den starka närvaron av internationella organ – som FN, hjälporganisationer, utländska styrkor och säkerhetsföretag – har ytterligare förstärkt användningen av amerikanska dollar.
Inga sedlar har tryckts sedan 1991
Sedan 1991 har olika klanbaserade arméer stridit om makten i Somalia. Islamistgrupperingar har bildats i det maktvakuum som uppstått.
Somalia har inte tryckt några sedlar sedan 1991, då Siad Barres dåvarande regering störtades och centralbanken upphörde att verka.
Eftersom det saknas en överenskommen enhetlig valuta har amerikanska dollar och överföring via telefon blivit allt vanligare.
Åratal av värdeminskning, inflation och inkonsekvent värde har urholkat förtroendet för den nationella valutan.
Mer än 70 procent av transaktionerna sker i dag mobilt vilket gör digitala plattformar till det dominerande växlingsmedlet.
Dawan, ett mediebolag som bevakar Afrikas horn, konstaterar att myndigheterna i Somalia har försökt kämpa emot och hotat med rättsliga konsekvenser. Men eftersom allmänhetens förtroende fortsätter att minska och marknadsbeteendet förändras är det svårt att motarbeta den ”dollariserade” ekonomin.
Historien har visat att när förtroendet för en valuta väl är förlorat är det svårt att återställa det.
På Jamas växelkontor växer högarna med kasserade shilling. Varje sedel representerar en förlorad möjlighet för någon att köpa mat eller medicin. För dem är frågan inte om valutan kan återhämta sig – utan hur de ska överleva nästa dag.