BOZEMAN Bisonuppfödaren Matt Skoglund lever sin dröm. För 18 år sedan bytte han advokatjobbet i Chicago mot en flytt till Montana.
Sedan dess har han arbetat med att bevara bisonpopulationen, och år 2018 grundade han en bisonranch i Shields Valley utanför staden Bozeman i Montana.
– Det blir hela tiden grönare och grönare, fåglarna har återvänt och vi har nyfödda bisonkalvar. Jag har en sådan djup kärlek för den här marken, säger Skoglund.
De snötäckta Klippiga bergen syns fortfarande runt Bozeman fast det är maj.
Bisonkalvarna betar bredvid sina mammor. När hjorden rör på sig tar de små kalvarna långa skutt på sina smala ben.
Vid första anblicken är allting perfekt, men Matt Skoglund är orolig för framtiden.
I budgetpaketet One Big Beautiful Bill öppnar Trumpadministrationen för utökad leasing och möjlig försäljning av federal mark till privata aktörer, vilket skulle kunna möjliggöra gruvdrift och annan kommersiell exploatering.
– Vi kan inte privatisera eller sälja en enda hektar. Vi kan inte ge efter ens en centimeter. Vi måste skydda vår federala mark. Den är mer amerikansk än äppelpaj, säger Skoglund.
Matt Skoglund och hans familj använder den federala marken flitigt, som många andra amerikaner i väst. De går på vandring, campar, fiskar, jagar och åker skidor.
– Den federala marken är det mest demokratiska vi har. Det spelar ingen roll om du är miljardär eller pank. Vår mark finns till för oss alla.
Det kändaste exemplet på federal mark i Montana är Yellowstone, som huvudsakligen ligger i granndelstaten Wyoming, men som också sträcker sig till Montana och Idaho.
Yellowstone och andra nationalparker är inte hotade av försäljning, men försäljning i närheten kan få konsekvenser också där.
– Det här är det sista fullt intakta ekosystemet i USA:s fastlandsdelstater. Oron kring privatisering handlar om att man fragmenterar landskapet och livsmiljöerna. Om man skär av migrationskorridorer och livsmiljöer blir det till slut en dödsstöt för de vilda djuren här, säger Skoglund.
Han är inte ensam om sin oro. Omkring 80 procent av Montanas invånare motsätter sig försäljning av federal mark.
Politiskt självmord att röra markfrågan
I Bozeman, den närmaste stora staden från familjen Skoglunds ranch, träffar vi Eric Austin som är professor i statsvetenskap vid Montana State University.
Han förklarar att frågan om marken har seglat upp som den enskilt viktiga frågan inför mellanårsvalet i november 2026, och säger att den är livsfarlig för politiker inom både Republikanerna och Demokraterna.
I USA finns ett uttryck för den typen av fråga: ”third rail issue”. Det är en metafor som kommer från tågens strömförande skena. Med andra ord ett slags politiskt självmord.
– I Montana är den federala marken så nära en tredje skenan-fråga du kan komma.
Frågan om en försäljning av marken sträcker sig enligt Eric Austin tillbaka till 1980-talet. Den kommer och går, men har blivit starkare under president Donald Trump.
Trump vann i Montana med omkring 20 procentenheters marginal i presidentvalet 2024. Frågor som markanvändning, kraftigt höjda bränslepriser och höga levnadskostnader har ändå bidragit till att stödet för honom har minskat.
– De senaste siffrorna visar att stödet för Donald Trump bara ligger på omkring 55 procent i Montana, vilket är anmärkningsvärt, säger Austin.
Från politiskt lila till mörkröd
Frågan är hur det här påverkar mellanårsvalet. Eric Austin bedömer att republikanerna sannolikt kommer att hålla den senatsplats som står på spel.
Montana var tidigare politiskt jämnare än delstaten är i dag. Under senare år har den blivit allt mer republikansk.
– Förändringen har delvis berott på inflyttning, bland annat från platser som Kalifornien, där många konservativa upplevt sig mer politiskt marginaliserade, och därför flyttat till mer konservativa delstater som Montana, förklarar Austin.
Men det är inte bara konservativa som lockas till delstaten, utan också människor med olika politiska åsikter som vill leva ett långsammare liv närmare naturen.
Många av de nyinflyttade har högre inkomster. De arbetar ofta inom sektorer som teknik eller finans, eller annat som kan göras på distans, vilket har bidragit till stigande bostadspriser och hyror i delar av delstaten.
Staden beskrivs ibland som ”Bozangeles”, en blandning av Los Angeles och Bozeman, eller jämförs med skidorten Aspen, där bostadsmarknaden blir allt mindre tillgänglig för lokalbefolkningen.
Bisonoxar förlorar beteslicens
På ranchen reparerar Matt Skoglund ett stängsel kring den massiva inhägnaden för bisonoxarna.
De lever långt på naturens villkor, bortsett från stängslen. De kalvar själva, och slaktas för köttet på den egna betesmarken.
Skoglunds ranch är ett 1 000 hektar stort område bestående av gräsmark och stäppört. Storleken motsvarar 1 400 fotbollsplaner.
Familjen äger största delen av sin mark och hyr resten av grannar. De är alltså i nuläget inte beroende av statlig mark, vilket kommer med en viss fördel i det nuvarande politiska klimatet.
Bisonoxarna har också varit föremål för en politisk konflikt, förutom debatten om marken.
Trumpadministrationen har i år återkallat beteslicenser för 900 bisonoxar på federal mark i Montana. Trots att Skoglund och hans bisonoxar inte drabbas är det en principfråga för honom.
– Det är som om vi med höger hand firar vårt nationella däggdjur och USA:s 250-årsjubileum, medan vi samtidigt med vänster hand gör det svårare för bisonoxar att vistas på federal mark, säger han.
Därför är bisonfrågan kontroversiell
Boskapsuppfödarnas organisation, Montana Stockgrowers Association, ser annorlunda på frågan.
I ett uttalande på sin webbplats kallar de myndigheternas beslut att återkalla beteslicenserna för bisonoxar för ”en seger för Montanas ranchägare”.
Organisationen menar att beslutet försvarar principen att federal mark ska kunna användas för flera ändamål, inklusive jordbruk, som är en viktig del av delstatens ekonomi.
De argumenterar för att betesmarken är avsedd för traditionell boskap som kor. Bisonoxar är enligt dem svårare att hålla inom inhägnader.
Dessutom riskerar bisonoxarna att sprida den för boskap livsfarliga sjukdomen brucellos.
Bisonförespråkare påpekar att det finns få tydliga fall där kor faktiskt har smittats. Debatten är därför delvis politisk.
Hur ska framtidens Montana se ut?
I praktiken handlar det om två visioner för en och samma plats. Ska fokus ligga på produktion och ekonomi, eller på att återställa ekosystemet och bevara djur och natur?
Frågar man Matt Skoglund är svaret enkelt. Men han tycker att hans verksamhet och boskapsrancherna ska kunna existera sida vid sida.
Han är trött på ett politiskt klimat där han tycker att båda partierna mest vill behålla makten, snarare än att hjälpa vanliga amerikaner. Därför identifierar han sig som politiskt oberoende.
Inför USA:s 250-årsjubileum den fjärde juli har han en önskan: att amerikanerna ska stanna upp och se sig själva i spegeln.
– Vi behöver göra allvarliga förändringar i hur vi behandlar varandra och resten av världen. Den här elakheten och normaliseringen av hat gör mig väldigt upprörd.