Visste du att ditt minne försämras varje gång du väljer bekvämlighet framför utmaning? Om man jämför med kroppslig träning: att ta hissen istället för trappan är som att googla istället för att anstränga dig för att komma ihåg.
Att undvika nya upplevelser gör att din hjärna på äldre dagar långsamt förslappas.
Men det finns hopp. Minnet kan tränas i alla åldrar, och nyckeln hittas på ett oväntat ställe: i din kreativitet.
Det säger personal brainern Reidar Wasenius, som var gäst i programmet Lite klokare och svarade på lyssnarnas frågor.
– Varje minnesmetod och teknik är en kreativitetsteknik. När vi lär oss något nytt skapas faktiskt nya mönster i hjärnan, det är en kreativ process, säger han.
För att komma ihåg ett namn och ett ansikte, eller ett telefonnummer, behöver vi använda vår fantasi och skapa associationer. Vi visualiserar, hittar på samband och bygger kopplingar mellan information.
Någon som har svårt att komma ihåg saker kan därför ha nytta av att först träna sin kreativitet med olika övningar, för att sedan återvända till minnestekniker med nya verktyg.
Människans minne skiljer sig markant från djurens
Signaturen Oskar T frågar:
Hur skiljer sig människans minne från djurens minne? Är det till exempel skillnad på sällskapsdjurens minne jämfört med vilddjurens?
Reidar Wasenius säger att människans minne är unikt, just för att vi har alla fyra minnestyper. Djuren har mellan ett och tre av dessa.
Semantiskt minne har ingen annan varelse än människan, alltså att vi kan processera fakta och färdigheter. När människan utvecklas från spädbarn lär vi oss förstå miljö, färdigheter, fakta och känsla för och emot.
De flesta djur har ett mycket rudimentärt minne: de minns vad något smakar, de har ett affektivt minne och kan komma ihåg vad som känns eller smakar illa eller bra. De vet vilka djur de ska undvika och vem de kan para sig med. De har minneskapacitet så att de överlever.
Sällskapsdjur, som lever nära människan, har fått ett lite mer utvecklat semantiskt minne än de vilda djuren. Hundar och katter lär sig förstå kommandon och ord och vissa färdigheter.
– Det är mycket fascinerande, säger Wasenius.
Minnet utmanas olika i olika åldrar
För barn och ungdomar är koncentrationsförmågan den största utmaningen.
Tyvärr visar statistik att koncentrationsförmågan har försämrats de senaste åren, mycket på grund av internet, mobiler och sociala medier. Barn behöver lära sig tre grundläggande saker: koncentrationstekniker, minnestekniker och motivation.
En av de största björntjänsterna föräldrar och chefer gör, är när de säger ”så här ska det göras”, utan att förklara varför.
Barn behöver förstå hela kedjan: varför ska jag sova tidigt? För att orka stiga upp. Varför ska jag orka stiga upp? För att inte bli försenad. Varför ska jag inte bli försenad? För att kunna lära mig saker i skolan.
Denna förståelse för sammanhang är grundläggande för motivation.
Vuxna i arbetslivet står inför en helt annan utmaning: överbelastning.
Vuxna ska komma ihåg många olika saker: barnens aktiviteter, arbetsuppgifter, hushållsärenden, åldrande föräldrars behov.
Samtidigt ska de lära sig nya faktakunskaper, nya färdigheter som datasystem, och komma ihåg att göra tusentals saker.
För vuxna blir tidshantering och prioritering avgörande.
– Försök inte komma ihåg allt, utan använd flitigt kalender och post-it-lappar. Spara hjärnkapaciteten till mer meningsfulla och kreativa uppgifter, säger Reidar Wasenius
Den viktigaste färdigheten för vuxna är att fatta beslut. Ordet beslut betyder bokstavligen att något tar slut: allt ältande och allt funderande.
När vi fattar beslut väljer vi en väg och avstår från en annan, vilket är skrämmande men nödvändigt. Att kunna fatta beslut minskar den mentala belastningen och förbättrar minnet.
Seniorer behöver framför allt fortsätta stimulera sin hjärna. När arbetslivet tar slut försvinner mycket av den dagliga mentala träningen.
Reidar Wasenius varnar för bekvämlighet.
– Om du väljer att ha det skönt och bekvämt och inte anstränga dig, då ska du vara medveten om att du har valt att ha ett allt sämre minne ju äldre du blir.
För seniorer är det viktigt att aktivt söka nya upplevelser: att resa, att pröva på nya maträtter, börja med nya hobbyer, träffa människor.
Varje gång man handlar mat kan man köpa något man aldrig provat tidigare. Det här stimulerar de sensoriska minnena och minnet av upplevelser.
Lika viktigt är att hålla sig ajour med världen och språket, så att man inte tappar kontakten med yngre generationer.
Precis som man inte ska sluta gå i trappor när det blir tungt, ska man inte undvika mental ansträngning när det blir svårare. Man ska gå rakt mot utmaningen.
Många seniorer försämrar omedvetet sitt minne genom att bara försjunka i gamla minnen. Istället borde de tvinga hjärnan att skapa nya mönster och associationer här och nu.
AI ska skapa friktion
I en tid när allt kan googlas eller vi kan be artificiell intelligens ge oss svaret, finns risken att vi förslappas mentalt. Reidar Wasenius råd är att behandla AI som en sparringpartner, inte som ett verktyg som bara avlastar oss.
– I boxning har man en sparringpartner för att utvecklas – det ska svettas, göra ont och vara smärtsamt. Nyckelordet är friktion, vi behöver motstånd för att växa.
Vi vill naturligt minska friktion: ta hiss i stället för trappa, köra bil istället för att gå, googla i stället för att komma ihåg. Men för att utvecklas fysiskt och mentalt behöver vi maximal friktion.
Det gäller att hitta rätt balans mellan att använda tekniska hjälpmedel smart och att fortsätta utmana sin egen hjärna.
Föds vi alla med likadant minne?
Signaturen Fian frågar:
Har vissa bättre och sämre minne från födseln och är minnet ärftligt?
Reidar Wasenius säger att vi alla är olika funtade och har olika genetiska förutsättningar. Han jämför det med att vi alla har olika näsor, olika benbyggnad, olika hjärnor och inälvor. Vårt centrala nervsystem byggs upp på olika sätt från början. Det gäller också minnet.
Miljön där vi växer upp påverkar också hur minnet utvecklas.
Redan då barnen går i de lägre klasserna i skolan, är skillnaderna stora i att memorera. En del barn måste höra samma sak flera gånger för att minnas. Andra ser eller hör bara en bråkdel av det som läraren visar och berättar, och fattar helheten direkt.
– Sådana människor som har bra minne och kreativitet kan utveckla sig längre, säger Wasenius.
Men både de som från början har ett bra eller ett dåligt minne kan utveckla det.
Han jämför med fysiska färdigheter igen: alla kan bli bättre på att till exempel springa eller spela piano, men för att bli världsbäst på löpning eller en mästarpianist krävs rätta grundförutsättningar.
Alla kan träna så minnet blir bättre
Men alla behöver inte bli toppresterare när det gäller minnet. Minne är inte statiskt, det kan tränas och utvecklas i alla åldrar, även om våra medfödda förutsättningar varierar.
Nyckeln ligger i att förstå att minne och kreativitet hör ihop, att anpassa strategier beroende på livsfas, och att aldrig sluta utmana sig själv.
Hjärnan är gjord för att jobba, precis som kroppen är gjord för att anstränga sig. Frågan är: väljer du bekvämlighet eller utveckling?
