Nu har Polisstyrelsens utredning av den svenskspråkiga polisutbildningen blivit färdig. Utredarna intervjuade 19 personer inom polisen och granskade olika handlingar.
Utredningen gjordes efter ett brev från Svenska Finlands folkting.
Bakgrunden är att den svenskspråkiga polisutbildningen sedan 2024 inte längre är en egen enhet inom Polisyrkeshögskolan utan är integrerad med den finskspråkiga.
– Vi ser att reformen har lett till problem. Vi träffade lärare och studerande som uttryckte en stor oro. Därför tog Folktinget tag i saken, säger folktingssekreterare Christina Gestrin.
JO utredde aldrig Folktingets klagomål
Folktinget skickade ett brev till Polisstyrelsen och Polisyrkeshögskolan i oktober 2025. Men rektorn för Polisyrkeshögskolan, Marko Laitinen, svarade med att oron är obefogad.
Folktinget gjorde därefter ett klagomål till Riksdagens justitieombudsman (JO) i december 2025. Man ville att JO verkar för att Polisyrkeshögskolan omprövar sitt beslut om den svenskspråkiga utbildningen.
Men klagomålet ledde ingen vart. JO utredde det inte ens. Det finns inga misstankar om lagbrott eller försummelser, anser JO.
”JO har inte förutsättningar att bedöma de eventuella framtida konsekvenserna av en organisationsreform”, står det i beslutet som Svenska Yle har tagit del av. Beslutet gavs i februari 2026.
”Polisstyrelsen medger inte problemen”
Nu har dessutom Polisstyrelsen gjort en intern utredning, men Christina Gestrin är inte nöjd med resultatet.
– Jag är förvånad över att Polisstyrelsen inte ser några som helst problem i den svenskspråkiga utbildningen. I stället försvarar man starkt reformen där den svenskspråkiga utbildningen splittrades och underordnades den finskspråkiga, säger Gestrin.
Ett av de problem som lyfts upp är att de svenskspråkiga lärarna är underställda finskspråkiga chefer, vilket försvårar intern kommunikation och samarbete. Men enligt utredningen finns inte några språkliga problem.
I stället anser de flesta intervjuade att organisationsreformen medfört positiva förändringar och synergier mellan den finsk- och svenskspråkiga utbildningen.
– Det känns som om Polisstyrelsen inte medger problemen och inte vill ta tag i de frågor som vi har lyft. Man medger inte att antalet svenskspråkiga lärare och studerande är betydligt färre. Därför kan man inte använda samma struktur som på finska, säger Gestrin.
Få sökande som uppfyller kraven
Antalet studieplatser till den svenskspråkiga utbildningen är 25 medan antalet till den finskspråkiga är 350 under år 2026.
Enligt Polisstyrelsens utredning är antalet sökande som uppfyller kraven till den svenskspråkiga utbildningen lågt. Det här har man försökt lösa genom flera ansökningsperioder.
Under 2024 var antalet sökande 193 medan 27 antogs och 24 inledde utbildningen.
Koordinatorn för den svenskspråkiga utbildningen, Christian Romberg, tycker inte att antalet är litet.
– Vi hade rekordmånga sökande i den senaste omgången. Efter att utbildningarna slogs samman ordnas rekryteringen gemensamt. Numera deltar personal och studerande från både den finsk- och den svenskspråkiga utbildningen på olika rekryteringsevenemang och kampanjer, säger Romberg.
Koordinatorn jobbar också med annat
Sammanlagt finns det sju lärare vid den svenskspråkiga utbildningen. Koordinator Christian Romberg har också andra arbetsuppgifter. Han bedömer själv att han sätter 35-40 procent av sin arbetstid per år på den svenskspråkiga utbildningen.
Utredningen hittade inga brister när det gäller planering och resursfördelning av den svenskspråkiga utbildningen.
Folktinget påpekar att bristen på läromedel på svenska gör att lärarna själva måste översätta, vilket är en belastning. Enligt utredningen gör gemensamt material att utbildningens innehåll blir mer enhetligt, vilket minskar arbetsbördan för att ta fram material i båda språkgrupperna.
Utredningen sammanfattas med att den strukturella förändringen inom Polisyrkeshögskolan erbjuder möjligheter till synergier och utveckling av enhetlig praxis och resurser.
Varför skiljer sig bilderna åt?
Det förblir oklart varför Folktingets bild skiljer sig från den som kommer fram i utredningen.
Christina Gestrin hänvisar till information från lärare och studerande. Men svenskspråkiga lärare har hörts som en del av utredningen.
Koordinator Christian Romberg ser heller inga problem utan enbart fördelar. Men han vill inte ta ställning till varför Folktingets uppfattning skiljer sig från den som kommer fram i utredningen.
Enligt Gestrin finns inga konkreta planer för Folktinget att gå vidare med frågan. Hon önskar däremot att Polisstyrelsen låter göra en extern utredning om den svenskspråkiga utbildningen.
Vad tycker du om att den svenskspråkiga polisutbildningen är en del av den finskspråkiga? Är du oroad över om svenskan hamnar i kläm? Kommentera gärna!