De höga låneräntorna slog hårt mot bostadsmarknaden i alla nordiska länder. Nu stiger bostadspriserna i Danmark och Norge. I Sverige är den värsta nedgången över. Men i Finland släpar handeln och prisutvecklingen efter.
Aktia ser följande orsaker till problemet:
1. Räntan
Det har ofta sagts att Finland är mer känsligt för räntehöjningar än de flesta andra länder i Europa.
Banklånen i Finland är kopplade till rörliga räntor som stiger och sjunker förhållandevis snabbt när den allmänna räntenivån ändras. I de flesta länder i Europa har lånen till största delen fasta räntor som hålls mera oförändrade tills lånet har betalats tillbaka.
Det är klart att medborgarnas köpkraft påverkas mycket mera om allas lån blir dyrare eller billigare ganska snabbt, än om ränteförändringarna påverkar endast nya banklån.
Aktia noterar ändå att en stor del av lånen är knutna till rörliga räntor både i Sverige och i Norge. Av de nordiska länderna är det bara Danmark som följer en mer europeisk räntetradition. Då Norges ekonomi har skyddats av landets oljetillgångar har bostadsmarknaden klarat sig bättre både i Norge och i Danmark.
I Sverige och Finland kan man se att de höga räntorna slog hårt mot bostadsmarknaden. Aktia säger ändå att man klart kan se att de höga räntorna inte är Finlands enda problem.
2. Den ekonomiska tillväxten har varit sämre än i andra nordiska länder
En långsam ekonomisk tillväxt skapar osäkerhet i ekonomin. Arbetslösheten är hög, och också de som har arbete oroar sig för att de ska förlora sina jobb.
Chefsekonom Lasse Corin på Aktia tror att det tynger bostadsmarknaden för tillfället.
Samtidigt påpekar han att finländarna i genomsnitt har råd att köpa bostad. Bostadspriserna har i förhållande till inkomsterna sjunkit med över tjugo procent sedan räntorna började stiga.
– Egentligen är det nu klart billigare att köpa en bostad än det var för fyra–fem år sedan, säger Lasse Corin.
3. Befolkningen i Finland växer klart långsammare än i andra nordiska länder
Sedan 2010 har Finlands befolkningstillväxt varit Nordens svagaste. Det har gjort att bostadspriserna sjunker ännu mer.
Urbaniseringen har stött den finska bostadsmarknaden. När människor flyttar från landsbygden till städerna skapas efterfrågan på bostäder i tätorterna. Detta har hjälpt bostadsmarknaden att hålla sig uppe.
Men den långsamma befolkningstillväxten är ett problem.
Det finns en gräns för hur många som kan flytta till städerna. Därför kan inte urbaniseringen inte ensamt hålla bostadsmarknaden stark i framtiden.
4. Vi har byggt klart fler bostäder än andra nordiska länder redan innan räntan steg
Det här kan verka förvillande. Varför har Finland som har den långsammaste befolkningstillväxten byggt mest bostäder?
Lasse Corin tror det delvis beror på att vi har haft en klar migration från glesbygden till storstäder. Han tycker ändå att vi har byggt överdrivet många bostäder med tanke på befolkningens behov.
– Det är något som bromsar upp tillväxten.
Som högst stod bostadsinvesteringarna för över sju procent av Finlands bruttonationalprodukt. Det var den högsta siffran under nollräntetiden i de nordiska länderna. Därför har också nedgången på bostadsmarknaden haft den största ekonomiska effekten på Finland.
I Finland är bostäderna i genomsnitt nu 20 procent billigare än 2021, i Sverige cirka 16 procent och i Norge och Danmark något under tio procent billigare.
Kriget mot Iran
Då energipriserna stiger väntas det sätta fart på inflationen. Allmänt väntas Europeiska centralbanken höja räntan två till tre gånger i år. Det betyder att våra banklån kommer att bli 0,5 till 0,75 procent dyrare under året.
Det är klart att en sådan utveckling inte är bra för bostadsmarknaden.
Lasse Corin tror att Irankriget kan skrämma många som som minns hur räntorna för några år sedan steg från närmare noll till fyra procent.
Han påpekar ändå att den väntade räntehöjningen nu är mycket mindre, då räntan väntas stiga från ungefär 2 procent till 2,75 eller 3 procent.