Skratten haglar i den lilla studion i det gamla kontorsrummet. Watt Nytt, nyhetsprogrammet för barn, fyller fem år och är av glädjen att döma det roligaste jobbet man kan ha.
På väggarna hänger teckningar och fotografier av hundratals barn. Små souvenirer står uppradade på hyllorna – allt från målade stenar och träbitar till något barns gamla plastdinosaurie.
Den här redaktionen är nära sin publik och gör kontinuerliga besök hos målgruppen.
Skolbesök en del av uppdraget
– Jag vill veta vad som händer i min omgivning och vad andra pratar om, svarar Elis Peltoniemi i Pargas på frågan om varför han tycker om att titta på Watt Nytt.
– När man blir äldre vill man veta vad som händer och nyheter är spännande! säger klasskompisen Gabriel Mannström.
De har just tagit del av en lektion med Watt Nytts redaktörer. Gabriel blev smått inspirerad av journalistyrket medan Elis och kompisen Oscar Keihäs planerar att bli lastbilschaufförer och gärna tillsammans, så att den ena kan vila medan den andra kör.
De tänker givetvis lyssna på nyheter i radion under tiden.
Mediekunskap en viktig del av utbildningen
Watt Nytts skolbesök är ett sätt för public servicebolaget Yle att berätta för sin publik om vad jobbet som journalist går ut på.
Redaktörerna tipsar om hur man kan kolla om en nyhet är sann, hur man kan veta om en bild är AI-genererad och förklarar vad föräldrarnas Yleskatt används till.
De svarar också på frågor om huruvida de gillar potatis, om Watt har ett eget flygplan, hur mycket redaktörerna får i lön och om de själva betalar denna i form av Yleskatt.
Barn i dag verkar inte vara rädda för att tänka kritiskt och ifrågasätta.
Finsk modell för mediefostran internationellt uppmärksammad
Mediefostran har varit en del av den finländska läroplanen sedan 1960-talet, men år 1972 uppmärksammade UNESCO Finlands nya modell för att vara banbrytande. Den nya modellen ansågs vara radikal och användes som en internationell modellbild.
Tidig mediefostran på 60-talet fokuserade på att skydda barn från mediernas skadliga påverkan, eller på att lära barnen att se skillnaden mellan ”bra” och ”dålig” film.
På 70-talet utvidgades modellen till att se media som ett samhällsfenomen. Den kombinerade skydd med kritiskt tänkande och demokratiskt deltagande. Finland var det första landet som hade en heltäckande mediefostran i sin nationella läroplan.
Däremot kom teorin före praktiken och mediefostran blev på de enskilda lärarnas ansvar.
”Handlar också om värderingar”
Kunskap är makt
Heidi Rönnberg, lärare
Åtminstone i de skolor som Watt Nytt besöker verkar lärarna i Svenskfinland ta mediefostran på allvar.
– Jag brukar säga till mina elever att kunskap är makt, säger Heidi Rönnberg som är lärare i årskurserna 3–4 i Kirjala skola i Pargas.
Hon visar Watt Nytt för sin klass varje vecka och läser nyhetsbrevet som redaktionen skickar ut dagen innan, för att få veta vad programmet kommer att innehålla.
Dels kan vissa ämnen vara för tuffa för de yngre att ta del av, dels är brevet ett sätt för lärarna att kunna förbereda sig för diskussioner.
Rönnberg brukar pausa programmet flera gånger för att fråga vilka tankar och frågor nyhetsämnena har väckt. Diskussionerna blir ofta livliga.
– Det är mycket tacksamt med den inkörsport som Watt Nytt ger, säger Rönnberg.
– Det handlar inte bara om nyheter, utan också om värderingar. Barnen kan ofta häva ur sig saker som de sett eller hört utan att förstå vad de säger – till exempel om hur kvinnor borde behandlas.
– De kan skylta med nazisiska symboler eller säga rasistiska och homofobiska saker. När jag frågar dem vet de ju egentligen ingenting. En elev frågade till exempel om hen själv var med under andra världskriget …
Om Watt Nytt till exempel ger en barnvänlig vinkel på den pågående diskussionen om den toxiska manosfären, får lärarna en naturlig inkörsport till att diskutera svåra och aktuella frågor med eleverna.
Det kan få barnen att förstå sammanhanget och inse att det de snappar upp ibland kommer från en inte så munter bakgrund.
Kontakten med barnen det bästa med jobbet
På Watt Nytts redaktion pågår ständiga diskussioner om hur mycket elände man ska berätta om. Eller om det kanske är på sin plats att inte berätta om precis allt den amerikanska presidenten gör.
Men just denna majdag i årskurs 3–4 i Kirjala skola efterlyser barnen lite mera krigsrapportering och tycker att Watt Nytt pratar helt för sällan om Donald Trump.
– Oj då, det var otippat, skriver redaktören Julia Åman i redaktionschatten.
– Kanske vi bara måste göra verklighet av ”krigskollen” och göra en obligatorisk tvåminuters ”senaste nytt inom världskonflikterna” varje vecka. Den kan heta ”döden döden”, baserat på Astrid Lindgrens förhållningssätt till elände, fortsätter hon och ursäktar sig sedan med att hon har feber.
Däremot är svart humor nästan lite nödvändigt för att orka med vardagarna – då man som journalist inte kan ta ledigt från dåliga nyheter.
– För mig är skolbesöken den bästa delen av det här jobbet, säger Charlotte Lindberg som har varit programledare och redaktör sedan starten.
Hon betonar vikten av att få träffa målgruppen på riktigt och vara närvarande, höra vad som är aktuellt i deras vardag, diskutera deras åsikter och syner på nyheter och samhället.
– Jag tänker att vi inte gör Watt Nytt för dem, utan med dem och då är det så viktigt att de också får vara med och ge feedback och utveckla vårt program. Jag lär mig alltid någonting av eleverna, eller så får dom mig att tänka på något ur en ny synvinkel, säger Lindberg.
Kunskap är coolt
Watt Nytt startade mitt under coronapandemin. Anställningar gjordes online och en del av kollegorna träffade inte varandra live förrän efter ett halvt år av samarbete.
Det var också först ett drygt år efter starten som redaktionen insåg hur nyheterna nått barnens hjärtan, då barnen på Stafettkarnevalen reagerade som när Beatles kom till stan, när de såg programledarna stå och vinka åt dem. Och ja – autografer är fortfarande en grej.
Det är inspirerande och samtidigt väldigt givande att se hur eleverna tycker att nyheter och kunskap är coolt
Charlotte Lindberg, programledare och redaktör
Lindberg säger att hon speciellt efter Pargas, men annars också, tycker att det är fint att se hur mycket det satsas på medieläskunnighet i skolorna.
Eleverna vet vad fejknyheter är, kan känna igen dem och vet att det finns mängder av åsikter speciellt på sociala medier, men att det inte betyder att det är fakta.
De allra flesta har ett genuint intresse för världen, men vet att man ibland behöver se kritiskt på saker – speciellt nu med allt mera AI-innehåll.
Så – barnen har koll på hur mycket koll Watt Nytt har på Trump och krig, men de har också koll på hur ofta programledarna lyckas fånga sitt godis på slutet.
Vill du ha besök av Watt Nytt i din skola? Har du tips på något Watt Nytt skulle kunna berätta om från din hemstad, kommun eller skola? Hör i så fall av dig till e-postadressen watt@yle.fi.
Du kan följa med Watt Nytt på Yle Arenan, på Tiktok @ylewatt eller på Whatsappkanalen @ylewatt.