Kunskapen om hur ojämlikhet, stress och samhällelig position påverkar hälsan ökar hela tiden. Ändå verkar informationen inte hitta fram till beslutsfattarna.
Det är konstigt, tycker professor emerita vid Östra Finlands universitet, Vilma Hänninen, som skrivit boken Hälsa och sjukdom ur socialvetenskapernas perspektiv (redaktionens översättning).
Hänninen beskriver hur människans kropp, sinne, sociala förhållanden, levnadsvillkor och kulturella faktorer alla påverkar vår hälsa.
Ett exempel som hon lyfter fram är barnfamiljefattigdom.
– Ekonomisk ojämlikhet producerar ojämlikhet i hälsan. Effekterna syns inte genast, utan med en så lång fördröjning som årtionden.
Vården utvecklas i fel riktning
Forskningen visar att en jämlik vård minskar hälsoskillnaderna befolkningsgrupper emellan. Ändå har Finland enligt boken ett av de mest ojämlika hälsovårdssystemen i OECD-länderna.
Vilma Hänninen tycker att vi borde fundera på hur vi vill utveckla vår social- och hälsovård i framtiden.
– Det skulle vara viktigt att förbättra tillgången till primärvård. Det borde gå snabbare att få läkartid, mottagningarna borde vara på ett rimligt avstånd och servicen borde vara om inte gratis, så åtminstone betydligt billigare än i nuläget.
Hänninen är en anhängare av den så kallade husläkarmodellen, där patienten främst vårdas av en och samma läkare.
Social- och hälsovårdsministeriet och Finansministeriet har inlett ett program för att genomföra modellen.
– Husläkarsystemet skulle vara bra i det här sammanhanget. Ett sådant håller nu kanske på att utvecklas. Vi får se om vi någon gång får ett sådant.
Människan är i grunden en social varelse
Vilma Hänninen
Alla borde ha rätt till mänskliga möten
Digitaliseringen av vården är en modefluga. Mänskliga möten ersätts av digitala tjänster och AI. Det sparar tid och pengar, men riskerna är stora.
Välbärgade, högutbildade och tekniskt kunniga människor gynnas. Samtidigt kan tudelningen öka och hälsoskillnaderna blir större.
Speciellt äldre och de vars funktionsförmåga är tillfälligt eller permanent nedsatt kan få försämrad tillgång till vård. Också vårdkvaliteten påverkas.
Enligt Vilma Hänninen är det möjligt att de mänskliga mötena i hälsovården allt mer blir ett privilegium för dem som har råd med privat hälsovård.
– Ett möte är inte bara en trevlig grej, som går ut på att man lite pratar, utan det har en klar betydelse för vården av själva sjukdomen.
Stress orsakar fysiska sjukdomar
Många fysiska sjukdomar och depression har ett samband med stress. En stressad person försummar också lättare skötseln av hälsan.
Vilma Hänninen säger att en viss mängd stress hör till livet. Stressen blir dock skadlig då den är stor och långvarig, och en människa inte kommer åt att återhämta sig från belastningen som den medför kroppen.
Kunskapen om stressens orsaker och följder ökar. Det kan ta år för en människa att återhämta sig från stressrelaterad utbrändhet.
Förståelsen är långt ifrån vad den borde vara i till exempel arbetslivet.
– Det är viktigt att öka folks möjligheter att påverka sitt eget arbete och sin livssituation. Stressen har störst effekt när en människa är maktlös inför den, säger Hänninen.
Klart budskap till beslutsfattarna
Vilma Hänninen säger sig ha skrivit boken för att proffs inom hälsobranschen, beslutsfattare och studerande ska få en bättre bild av hur hälsa och sjukdom hänger ihop.
Hon riktar sig också till personer som varit sjuka, lider av en kronisk sjukdom eller har mentala utmaningar.
Samtidigt är det viktigt att alla människor bemöter sjuka och svaga med respekt och förståelse. Det kan bidra till att minska den negativa sociala stämpeln.
Hänninen talar också klart ut till beslutsfattarna. De har en tendens att motivera sina beslut med argument som inte håller i längden.
– Samhällelig ojämlikhet, vare sig den handlar om ekonomi eller utbildning, producerar sjukdomar och förkortar livslängden. Kom ihåg det!