Rysslands president Vladimir Putin reser till Kina nästa vecka för att träffa president Xi Jinping. Visiten kommer bara några dagar efter USA:s president Donald Trumps besök i landet. En visit som inte ledde till några stora genombrott.
Enligt Kreml ska presidenterna diskutera hur det ”strategiska samarbetet” mellan länderna kan stärkas ytterligare.
Den ryska presidenten åker till Kina med en klar agenda. Rysslands ekonomi krisar och Putin är i stort behov av draghjälp av Peking.
Samtidigt är det Kina som håller i taktpinnen.
Ett isolerat Ryssland har blivit alltmer beroende av Kina för att upprätthålla landets ekonomi, fortsätta anfallskriget, utveckla teknologi, motverka sanktioner och behålla ett globalt inflytande.
Detta ger Kina ett betydande inflytande över Moskva, vilket kan användas för att pressa Ryssland.
Ryska ekonomin krisar
Den ryska ekonomin beskrivs allt oftare befinna sig i en utsatt situation där det är svårt att hitta lösningar.
Ifjol sjönk den ekonomiska tillväxten till bara en procent. Och medan statens skatteintäkter minskar går samtidigt 40 procent av budgeten till militära utgifter.
Skatterna har redan höjts men kan inte höjas mer utan att driva företag in i grå ekonomi. Samtidigt har ukrainska drönarangrepp mot ryska oljehamnar ökat kostnaderna för oljebolagen.
I det här läget blir handeln med Kina allt viktigare.
Den bilaterala handeln mellan Kina och Ryssland har också intensifierats sedan den ryska invasionen av Ukraina. Men ifjol minskade den med sju procent jämfört med föregående år.
Samtidigt är handeln strukturellt obalanserad. Rysslands export till Kina består främst av fossila bränslen, medan Kina exporterar bilar, traktorer och elektronik.
Handeln avgör allt
Maktbalansen mellan Ryssland och Kina är som mest ojämn på det ekonomiska området. Kina utgör ungefär en tredjedel av Rysslands totala utrikeshandel, medan Ryssland endast står för fyra procent av Kinas handel.
För Moskva är ekonomiska eftergifter till Kina ett nödvändigt ont för att rädda det egna landets ekonomi.
Ryssland har blivit särskilt beroende av Kina som köpare av rysk energi. Över 85 procent av Rysslands export till Kina är naturresurser.
Särskilt oljeexporten till Kina har ökat de senaste åren och ligger på cirka 108 miljoner ton årligen. En ökning med cirka 30 procent sedan 2022.
Ett av Putins främsta projekt handlar också om naturgas.
Efter förlusten av den europeiska gasmarknaden har Kina blivit en allt viktigare köpare. Ryssland har en gasledning till Kina, men är i stort behov av att bygga en andra. Men hittills har Peking tvekat att godkänna projektet trots att Kina får betydande rabatter på rysk energi.
Kinesiska investeringar i Ryssland har förblivit blygsamma samtidigt som den ryska ekonomin har blivit allt mer beroende av den kinesiska valutan.
Riskerna för tvister
Det finns dock risk att den alltmer obalanserade ekonomiska relationen på sikt kan undergräva det politiska samarbetet.
Kina kan frestas att överutnyttja sitt växande inflytande. Spänningar uppstår också då Ryssland börjar skydda inhemska industrier mot kinesisk konkurrens.
En trend som syns tydligt i bilhandeln.
När europeiska biltillverkare lämnade Ryssland år 2022 rullade istället kinesiska bilar in på de ryska gatorna.
Men ifjol rasade den kinesiska bilexporten till Ryssland när Moskva började begränsa importen. Åtgärderna sände en tydlig signal: kinesiska bilar är välkomna, men endast om de tillverkas i Ryssland.
Ukraina i bakgrunden
Kina har hittills hållit sig utanför alla förhandlingar om hur en fred mellan Ukraina och Ryssland ska nås. En linje som med all sannolikhet fortsätter.
Kina har erbjudit en diplomatisk täckmantel till Ryssland genom att vägra fördöma landets anfallskrig. Istället har Kina skyllt på USA och Nato för att de ignorerat Rysslands ”legitima säkerhetsproblem”.
Samtidigt undviker Peking att stödja en del av Rysslands retorik, till exempel Kiev som en ”naziregim” eller Moskvas kärnvapenhot.
Däremot har Ryssland blivit mer uttryckligt och proaktivt i att stödja Kinas intressen i Taiwan.
Militärt samarbetet lockar
Ryssland och Kina har fördjupat sitt försvarssamarbete genom allt fler militärövningar. Övningarna äger ofta rum i känsliga områden i Asien, vilket fungerar som tydlig politisk signalering.
Kina efterlyser också militärt stöd av Ryssland i frågan om Taiwan. I en eventuell konflikt om Taiwan skulle Kina främst vara intresserat av ryska drönare, luftvärn och underrättelser.
En avgörande sak för Moskva är att Kina fortsätter leverera så kallade dubbelanvändningsvaror, produkter som kan användas både för civila och militära ändamål. En export som har varit till stor betydelse för det ryska anfallskriget.
Kina kan potentiellt kräva utökad teknologiöverföring från Ryssland, särskilt inom kärnvapenteknik där Kina moderniserar och expanderar sina styrkor.
Dessutom är tillgång till ryska erfarenheter från modern krigföring i Ukraina av stort intresse. Kunskaper som är högst relevanta vid en eventuell invasion av Taiwan.