STRASBOURG EU går vidare med planerna på att skärpa kontrollen av åldersgränser på sociala medier.
Målet är att skapa ett gemensamt europeiskt system som bättre skyddar minderåriga på nätet utan att användarna behöver lämna ut sina personuppgifter till plattformarna.
EU-kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen säger till Svenska Yle att dagens system för ålderskontroll är bristfälliga.
– Det har framkommit att det i praktiken inte övervakas. Användarna ska enligt deras egna användarvillkor vara 13 år, men detta övervakas inte i dag.
Flera medlemsländer vill därför nu införa en mer bindande minimiålder för sociala medier. Diskussionen rör sig mellan 14, 15 och 16 år, beroende på land och plattform.
Bland annat Grekland, Portugal och Italien har redan infört nationella åldersgränser för sociala medier.
I flera andra länder pågår nu utredningar och politiska initiativ om skärpta åldersgränser. I Finland utreds exempelvis en nationell 15-årsgräns för sociala medier.
Målet: europeisk applikation för åldersverifiering
Virkkunen säger att medlemsländerna visserligen kan införa egna regler, men att nationella lösningar riskerar att splittra EU:s digitala marknad.
– Det fragmenterar vår inre marknad och gör också tillsynen ganska svår. Det vore bättre om vi hade en gemensam europeisk ansats.
EU-kommissionen arbetar nu med en modell för åldersverifiering som ska fungera över nationsgränserna.
Målet är att användare ska kunna bevisa sin ålder utan att behöva dela annan personlig information med plattformarna.
Åldersverifiering diskuteras inte enbart för sociala medier, utan även för annat innehåll som kan vara skadligt för minderåriga, till exempel pornografiska tjänster.
Syftet är att skapa ett bredare skydd för barn och unga på nätet, oavsett plattform.
Lösningen kan bli en del av EU:s digitala plånböcker, som medlemsländerna ska erbjuda sina medborgare före årets slut.
Kommissionen hoppas kunna presentera ett färdigt lagförslag före slutet av sommaren. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen har tillsatt en expertpanel som ska ge sina rekommendationer i juli.
Covidpasset en förebild
Virkkunen betonar att just integritetsskyddet har varit en central utgångspunkt i utvecklingen av applikationen. EU vill säkerställa att skärpta åldersgränser inte leder till att unga tvingas lämna ut sina personuppgifter till sociala medieplattformar.
– Det är väldigt viktigt för oss att när vi nu skärper olika former av ålderskontroller på internet, så ska det också finnas en möjlighet att visa sin ålder utan att behöva lämna ut sina personuppgifter till plattformarna, sade Virkkunen.
Kommissionen har som mål att skapa ett system där användaren kan bevisa sin ålder utan att andra uppgifter samlas in eller lagras. Den tekniska lösningen bygger på samma princip som det covidintyg som användes under coronapandemin.
– Med intyget kunde man visa att man hade vaccinerat sig, men man behövde inte lämna ut några andra data samtidigt, beskriver Virkkunen.
I början av maj gav kommissionen rekommendation till medlemsländerna om att integrera systemet i sina digitala plånböcker eller erbjuda en separat app. De första reaktionerna från medlemsländerna har varit positiva, enligt Virkkunen.
EU vill stärka sin egen AI-utveckling
Samtidigt som EU skärper regleringen av digitala plattformar och ålderskontroller försöker unionen stärka sin position i den globala konkurrensen inom artificiell intelligens med USA och Kina.
Enligt Virkkunen är det avgörande att Europa utvecklar egna AI-modeller som bygger på europeiska språk och värderingar.
Hon drar också en lans för mer investeringar i beräkningskapacitet. EU och medlemsländerna har investerat i 19 superdatorer och AI-fabriker, däribland superdatorn Lumi i Kajana i Finland. Inom ett år väntas unionens beräkningskapacitet ha femdubblats.
Virkkunen presenterar dessutom i början av juni ett nytt paket om teknologisk suveränitet med fokus på molntjänster och datacenter.
Enligt Virkkunen behöver Europa tre gånger fler datacenter än i dag för att klara AI-utvecklingen och den snabbt växande mängden digitala tjänster.
I Finland har utbyggnaden av datacenter kritiserats för att ge begränsad samhällsnytta, samtidigt som inverkningarna på klimatet och energipriserna väcker oro. Hur svarar du på kritiken, Henna Virkkunen?
– Vår ekonomi skulle i praktiken inte fungera om vi inte hade den här typen av databanker. Men det finns förstås olika typer av datacentraler.
– Om det till exempel bara handlar om data kopplade till sociala medier är det kanske inte lika samhällsviktigt som den kritiska information och infrastruktur som i dag är starkt digitaliserad.
EU godkände handelsavtal med USA
Utöver de digitala frågorna och AI-satsningarna har EU också tagit steg framåt i relationen med USA på det handelspolitiska området.
EU-parlamentet och medlemsländerna gav den här veckan grönt ljus för godkännandet handelsavtalet mellan EU och USA efter nästan ett års förhandlingar.
– Europa har förbundit sig till detta avtal, och det ger stabilitet och förutsägbarhet för vår export till USA, säger Virkkunen.
Hon beskriver processen som svår och hänvisar bland annat till rättsliga tvister i USA och uttalanden från USA:s president Donald Trump som orsaker till att förhandlingarna dragit ut på tiden.
Finns det nu tillräckliga skyddsmekanismer på plats om USA längre fram skulle ändra sin linje, så att EU:s intressen och rättigheter tryggas?
– Vi följer hela tiden våra export- och importflöden och också de praktiska åtgärder som vidtas under den här perioden. Vi har förbundit oss till det avtal som har ingåtts och vill följa det. Utgångspunkten är förstås att alla parter också följer avtalet, svarar Henna Virkkunen.