På måndagskvällen blev det klart att Åbo bygger en spårväg. Stadsfullmäktige fattade beslutet efter en flera timmar lång diskussion.
Enligt beräkningarna kostar spårvägsprojektet ungefär en halv miljard euro. Det handlar om stadens största investering någonsin. Motståndarna till spårvägen i fullmäktigesalen var oroliga för stadens ekonomi och ansåg att staden inte har råd med den.
Enligt Tuomas Heikkinen, kanslichef vid Åbo stad, är det förståeligt att den ekonomiska biten väcker oro.
– Trots att vår ekonomi inte är särskilt stark för tillfället anser jag ändå att staden har råd med spårvägen. Investeringen stjälper inte Åbos ekonomi, säger Heikkinen.
Förespråkarna av spårvägen målar upp en bild av en mer attraktiv stad med smidigare kollektivtrafik, stigande fastighetsvärden och nya invånare som fyller på stadskassan.
Enligt Tuomas Heikkinen kan man inte endast se spårvägsprojektet som ett projekt som ska betala sig tillbaka.
– Det här är ett projekt som ska utveckla och utforma staden.
Under måndagens fullmäktigemöte uttryckte en del politiker också oro för att andra investeringar måste läggas på is på grund av spårvägen.
Enligt kanslichef Tuomas Heikkinen övervägs alla stadens investeringar noggrant också i fortsättningen. Investeringen i spårvägen betyder inte att staden inte nu kan satsa på något annat, säger han.
– Vi kan stå inför en situation där alla investeringar inte kan genomföras direkt eller måste skjutas upp, eller så måste investeringarna prioriteras.
Vad om staten inte ger pengar för spårvägen?
Spårvägsbygget ska alltså kosta högst 465,2 miljoner euro. Åbo stad räknar med att staten står för en tredjedel av kostnaderna. Enligt Tuomas Heikkinen fattades måndagens beslut enligt det villkoret.
– Om staten inte står för 30 procent av kostnaderna måste stadsfullmäktige fatta ett nytt beslut. Vi behöver statlig finansiering för projektet.
Beslutet om finansieringen ska fattas i det kommande MAL-avtalet, som godkänns av nästa regering.
Det handlar om ett avtal mellan staten och staden om hur man finansierar större projekt som gäller markanvändning, trafik och boende. Redan i det nuvarande MAL-avtalet har staten och staden kommit överens om att staten stöder planeringsarbetet av spårvägen, säger Heikkinen.
Finns det en risk för att staten inte deltar i kostnaderna?
– Enligt det nuvarande avtalet med staten har Åbo lovats en lika stor finansieringsandel som andra städer fått för sina spårvägar. Jag litar på det och att det statliga stödet ges också under nästa regeringsperiod.
Kan kostnaderna skena iväg?
Under måndagens fullmäktigemöte uttryckte motståndarna en oro för att kostnaderna ska skena iväg. Hur ska staden se till att det inte blir som när Logomobron byggdes eller då stadsteatern renoverades?
Enligt Tuomas Heikkinen ska det här undvikas genom den alliansmodell som har bildats. Alliansmodellen innebär att beställaren (Åbo stad) och entreprenörerna skriver under ett gemensamt avtal, genomför projektet tillsammans och delar på kostnaderna.
Exempelvis byggs det nya musikhuset Fuga och Kuppis spets enligt den här modellen.
– Vi har en bindande offert med de parter som ska bygga spårvägen. Naturligtvis görs avtalen med en sådan noggrannhet och med sådana sanktioner att offerten håller streck, säger Tuomas Heikkinen.
Blir frågan ett fall för förvaltningsdomstolen?
Spårvägsfrågan har väckt starka känslor i Åbo. Måndagens fullmäktigebeslut kan leda till att flera för ärendet till förvaltningsdomstolen och kräver att staden omprövar beslutet.
Tuomas Heikkinen vill inte spekulera ifall klagomål kommer att lämnas in utan konstaterar att det är en laglig rättighet som stadens invånare har. Hur det i så fall går med tidtabellen vill han inte sia om.
– Vi har ett villkor i spårvägsbeslutet om att byggarbetet kan inledas även om det blir ett fall för domstolen. Projektet börjar med renoveringen av Dombron och det inleds oberoende. Domstolen får sedan ta ställning till om arbetet måste avbrytas tills de har tagit ställning till klagomålen.