Följderna av det stängda Hormuzsundet är inte bara en tillfällig chock. Krisen kan innebära den största geopolitiska omvälvningen på decennier, säger Stefan Lindström, Finlands generalkonsul i Houston, Texas.
Sedan september 2025 leder han Finlands nyöppnade generalkonsulat i staden, som ofta kallas för världens energihuvudstad.
Lindström drar en parallell med oljekrisen 1973, som fick Frankrike att börja satsa stort på kärnkraft. Han menar att vi nu kan vi få se ännu större globala följder.
I synnerhet i Asien som har drabbats särskilt hårt av att Iran fortfarande håller Hormuzsundet stängt, samtidigt som USA blockerar fartyg på väg till eller från iranska hamnar.
– Den olja och gas som Japan och Sydkorea använder kommer till 90 procent från regionen. Filippinerna och Indonesien har redan infört bränslebegränsningar, säger Lindström.
Inte bara olja – hela världsekonomin drabbas
Just nu sitter cirka 1 500 fartyg fast i Persiska viken. Blockaden stoppar inte bara olja och flytande gas, utan skapar även stora sidoeffekter.
– En betydande del av världens gödsel, aluminium, helium och andra petrokemiska produkter fraktas via Hormuzsundet. Därför slår blockaden hårt mot hela den globala produktionen, säger Stefan Lindström.
En annan kritisk faktor är sjötransporten.
– Priserna på containerfrakt har skjutit i höjden, vilket skapar en ekonomisk kedjereaktion.
Stefan Lindström säger att krisen på lång sikt kan komma att ändra på det sätt vi konsumerar och producerar energi.
– Redan nu startar man produktionsanläggningar för gödsel i andra länder. I Mellanöstern vill man bygga gas- och oljeledningar som leder förbi Hormuzsundet, så att man inte är helt beroende av det. Det pågår dessutom massiva investeringar i förnybar energi.
Samtidigt har energikrisen en baksida för klimatet. För att kompensera för bristen på olja och gas väljer många länder att öka sin kolförbränning.
Vinnare och förlorare i Houston
I Texas största stad Houston handlar mycket om energi, i metropolen finns över 4 700 energiföretag.
– Många av företagen i Houston ser krisen som en möjlighet att utvecklas, säger Stefan Lindström.
USA är världens största oljeproducent och har inga kommersiella kopplingar till Hormuzsundet. Samtidigt är det amerikanska oljepriset sammankopplat med världspriset. En av de största vinnarna i konflikten med Iran är därmed oljebolagen i Houston.
– De är nog rätt nöjda. Energipriserna har gått upp mycket, samtidigt som kostnaderna för att utvinna olja i USA inte har stigit.
Men medan oljebolagen i det republikanskt styrda Texas håvar in pengar, suckar de bilberoende invånarna djupt vid bensinpumpen.
Stefan Lindström beskriver stämningarna i oljehuvudstaden Houston:
Bränslepriserna blir en valfråga
I Texas låg det genomsnittliga bensinpriset på cirka 2,50 dollar (2,16 euro) per gallon (cirka 3,79 liter) innan krisen började.
Nu har det stigit till 4 dollar (3,45 euro) per gallon – en höjning på över 60 procent.
För en finländare framstår bensinen i Texas ändå som billig. Omvandlat till liter och euro med dagens aktuella växelkurs motsvarar det cirka 90 cent per liter.
Det dyrare bensinpriset får ändå stora politiska följder i USA, inte minst under ett valår. I november går amerikanerna till mellanårsval.
– Transporter och försäkringar blir dyrare, vilket i sin tur innebär att inflationen ökar. Det är alltid stora frågor i valet, säger Stefan Lindström.
Texas satsar på vindkraft men ingen pratar klimat
Texas är med sina 30 miljoner invånare USA:s näst största delstat efter Kalifornien. Samtidigt är Texas mer än bara oljepumpar och cowboyhattar, delstaten är även en föregångare inom grön energi.
– Många vet inte om att Texas är den delstat i USA som har flest vind- och solenergianläggningar. Det är mer än Kalifornien.
Enligt Stefan Lindström talar man i Texas inte om förnybar energi, utan om energisäkerhet.
– Man skapar en buffertzon åt sig själv så att man inte är helt beroende av olja och gas. I Texas är även förnybar energi lönsam, en vinn-vinn-situation för alla parter.
En av Lindströms främsta uppgifter som generalkonsul är att främja finländsk handel i Texas, en delstat som 13 år i följd har utsetts till USA:s mest företagsvänliga.
Han ser långsiktigt på samarbetet, bortom den politiska turbulensen i president Donald Trumps USA.
– Vi jobbar med den nuvarande administrationen, med den tidigare och med nästa. Vårt mål är hela tiden att skapa möjligheter för finska företag att växa i USA.
Företag måste lära sig geopolitik
För att lyckas på dagens globala marknad krävs det dock något mer än bara en bra produkt, säger Stefan Lindström.
– Det krävs geopolitiskt kunnande. Det är nytt för många företag och inget man är van vid. I dag finns det ett enormt behov av geopolitiskt kunnande i bolagens ledningar och styrelser.
Hur kommer Irankrisen och det faktum att resten av världen får betala priset att påverka USA:s trovärdighet på sikt?
– Det är ett problem som USA kommer att få större svårigheter med i framtiden. Men det här är en sak som påverkar mer i det långa loppet än i det korta.