”KAJ:s energi förde mig närmare språket” – därför väljer invandrare att lära sig svenska

Jag känner en starkare koppling till svenska, säger Luiza Johnstone, en av 150 deltagare på Luckans infokväll om integration på svenska.

Många nyanlända intresserar sig för det svenska språket. Video: Janne Lindroos / Yle

När Luckan Integration ordnar informationsmöte om vilka svenskspråkiga möjligheter det finns i huvudstadsregionen är det 150 människor som har anmält sig.

Luckan Integration är en del av Luckan och erbjuder information, vägledning och evenemang på svenska för att hjälpa nyanlända att etablera sig i Finland och stärka svensk integration.

Anmälningarna har kommit via ett infobrev som nyinflyttade invandrare har fått hem i sina brevinkast under våren. Det är 3 000 hushåll som under det senaste året flyttat till huvudstadsregionen som har fått ett brev som informerar om Finlands tvåspråkighet och om det svenska i Finland.

”Man har rätt att integrera sig antingen på finska eller på svenska” och ”Många framgångsrika företag har grundats av invandrare som valt svenska” är två av de punkter som listas i brevet.

Finska upplevs ofta som svårare

I mötet deltar bland andra Luiza Johnstone från Brasilien som flyttade till Finland för ungefär ett år sedan. Redan efter sitt första besök i landet kände hon sig hemma.

– Jag skulle gärna lära mig svenska för att finska är så svårt, och jag känner en starkare koppling till det svenska språket, säger Johnstone.

En kvinna med långt brunt hår ler in i kameran.
Innan hon kom till Finland visste Luiza Johnstone musikgruppen KAJ. Bild: Janne Lindroos / Yle

Många av de nyinflyttade som fått brevet och valt att komma på informationsmötet upplever svenska som lättare än finska. Dessutom kan kunskaper i svenska öppna dörrarna också till andra nordiska länder.

– Om jag kan svenska kan jag integrera mig också i Sverige och på annat håll, säger Bishawo Rai.

Rai är från Nepal och har haft svårt att hitta jobb i Finland.

En man i brun jacka ser in i kameran.
Jag var förvånad då jag fick reda på att det finns svenskspråkiga i Finland, säger Bishawo Rai. Bild: Janne Lindroos / Yle

Under informationstillfället får deltagarna information om olika arbets- och utbildningsmöjligheter, språkkurser och fritidsverksamhet.

Abu Zafar hoppas kunna lära sig mer svenska, och överväger att integreras på det språket.

– Jag har lärt mig grunderna i svenska, säger han.

En man i jeansjacka ler in i kameran.
Abu Zafar hade bra koll på svenskan i Finland redan innan informationsmötet, och kan nämna flera städer där många talar svenska. Bild: Janne Lindroos / Yle

Integration på svenska behövs

I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att 5–10 procent av integrationen ska ske på svenska.

Veronica Hertzberg, teamledare för Luckan Integration, berättar att intresset för att integrera sig på svenska har vuxit och att motsvarande evenemang år 2019 hade bara 13 deltagare.

Att lyfta fram möjligheten att integreras på svenska är viktigt med tanke på varje individs rätt att välja, säger Hertzberg.

– Jag tycker att det är viktigt att människor har rätt att välja. Många har ju jättesvårt att lära sig finska, andra lär sig först svenska och lär sig finska senare. Det finns också många som flyttar till landet på grund av familj eller kärlek, eller har en språklig bakgrund som gör att det är lättare att lära sig svenska än finska.

Veronica Hertzberg, teamledare för Luckan Integration, ser in i kameran.
Veronica Hertzberg vill med infobrevet om integration på svenska också lyfta fram Norden som ett arbetsfält. Bild: Janne Lindroos / Yle

Hur kan integrationsarbetet förbättras?

Tankesmedjan Magmas rapport från februari pekar mot problem som integration på svenska tampas med.

Bristen på kunskaper i finska begränsar dem som valt att integrera sig på svenska, till exempel genom att det blir svårare att hitta jobb.

Veronica Hertzberg berättar att de inte under informationsmötet lyfter fram de utmaningar som invandrare som integreras på svenska kan möta, men att de under personliga vägledningsmöten tar upp dessa frågor mer.

För att utveckla integrationsarbetet krävs det enligt Hertzberg att myndigheterna, som tar emot invandrare som kommer till Finland, har en positiv bild av möjligheterna att integrera sig på svenska.

– Vi har stött på att myndigheterna har sagt att det inte är en möjlighet. Sedan är det förstås viktigt att det finns tillräckligt många utbildningsplatser och möjligheter att lära sig svenska. För oss skulle det också vara viktigt att det finns kontinuerlig finansiering, vilket vi inte har nu, säger Hertzberg.

Om en nyanländ vän bad dig om råd, skulle du rekommendera integration på svenska eller finska? Vad skulle få dig att ge just det rådet? Berätta i kommentarsfältet.