Åbo Akademi är mitt inne i processen där universitetet måste spara pengar och samtidigt ska bygga upp en ny struktur kring utbildningen.
Arbetet med den planerade utbildningsreformen har redan pågått en tid och närmar sig nu ett slutskede.
I samband med det har beslutsfattandet centraliserats och det oroar Åbo Akademis studentkår (ÅAS) och fullmäktigeordförande Emilia Melén.
– När man inte har tillräckligt stort inflytande, det är bråttom och det inte görs tillräckliga analyser, då finns det en risk för att reformen inte görs på ett hållbart sätt, säger Melén.
Endast rektor fattar beslut
Normalt bereds ärenden via institutionsråd, fakultetsråd och utbildningsråd där studerande är representerade. Råden diskuterar, fattar beslut eller ger rekommendationer innan det slutliga beslutet ges till rektorn eller styrelsen.
Nu under slutfasen av planeringen är det enbart rektor som har mandat att fatta beslut i frågorna som rör utbildningsreformen.
Orsaken är att det är ont om tid, menar Åbo Akademis rektor Gunilla Widén.
– Beslutsprocessen via alla våra kollegiala organ är komplex och tar lång tid, så för att vi ska bli klara i tid kräver det att vi gör så här, säger Widén.
Planerna för de nya, bredare kandidatprogrammen ska vara klara i oktober 2026, om de ska kunna starta hösten 2027.
Tidtabellen är satt av universitetets styrelse.
Men studentkåren är inte nöjd. Enligt studentkåren innebär förändringen att studerande nu enbart får kommentera färdiga förslag i stället för att delta i utformningen av dem.
– Det är inte rätt att studerande inte är med och fattar besluten. Säkerställ studerandenas inflytande nu, så att reformen blir hållbar, säger Melén till Yle Åboland.
Omfattande arbete har gjorts
Gunilla Widén förstår oron från studentkåren, men betonar att universitetet har gjort ett omfattande arbete under hela läsåret där studerande varit involverade.
– Vi har gjort ett grundligt arbete med många konsekvensanalyser. Visserligen kan det ske att man har resonerat fel men då måste man kunna rätta till det, säger Widén.
Enligt Widén finns det fortfarande också möjligheter för studerande att påverka slutresultatet av förändringsarbetet, även om formerna är annorlunda.
Till exempel kan studerande vara i kontakt med lärare och prefekter vid institutionerna och via dem få sin röst hörd, enligt Widén.
Widén betonar också att den centraliserade beslutsgången bara gäller fram till oktober. Sedan återgår beslutsgången till det normala.
Ekonomin fortsatt tuff
Bakgrunden till utbildningsreformen är universitetets ansträngda ekonomi. Dessutom finns ett behov av att förnya verksamheten så att Åbo Akademi bättre ska möta framtiden.
Trots att staten nyligen skjutit till tre miljoner euro i tilläggsfinansiering till Åbo Akademi beskriver Widén situationen som tuff.
– Tilläggsfinansieringen är jätteviktig och någonting vi borde ha haft för länge sedan, eftersom vi har ett viktigt specialuppdrag som är förhållandevis dyrt. Men det är så pass tufft de kommande åren att vi behöver titta långt in i framtiden. Våra scenarier visar att vi har behov att göra det här förändringsarbetet oavsett, säger Widén.
Målet är att universitetet ska ha ett positivt ekonomiskt resultat senast år 2030.
När strukturerna för 2027 är klara i oktober fortsätter detaljplaneringen i vanlig ordning.
Följer du reformarbetet vid Åbo Akademi på nära håll? Hör gärna av dig till oss på Yle Åboland och berätta om dina erfarenheter.