På måndagen beslutade Åbo stadsfullmäktige att Åbo ska få en spårväg. Spårvägen ska löpa i en 12 kilometer lång rutt från hamnen, via Salutorget och Kuppis till Kråkkärret. Målet är att de första spårvagnarna kan börja köra år 2033.
Spårvägen har diskuterats i mer än 20 år, ofta också tillsammans med grannkommunerna Reso och S:t Karins. I de planer som presenterades 2014 skulle spårvägen först gå till Runosbacken, Skansen och Kråkkärret, möjligen också Hirvensalo.
Man tänkte att spårvägen senare skulle dras till Reso och S:t Karins med, men båda städerna meddelade att tiden inte var mogen för dem. Efter det beslutade Åbo att fortsätta planeringen på egen hand.
– Nu när Åbo fattat ett positivt beslut är läget ett helt annat. Vi har en spårväg, vi har ett depåområde, vi har den stomme som vi sedan kan bygga nya linjer till, säger Tuomas Heikkinen, kanslichef vid Åbo stad.
Heikkinen påminner om att det gick så i Tammerfors också. Först byggde Tammerfors en intern linje, och efter det har Birkala, Kangasala och Ylöjärvi börjat planera en förlängning av spårvägen.
Heikkinen tror att Åbos grannkommuner på samma vis ansluter sig till spårvägsprojektet på lång sikt.
– Det här är inte en fråga för de närmaste åren, utan för de kommande årtiondena, säger Heikkinen.
För tidigt att lägga räls i Reso
Resos stadsdirektör Eero Vainio säger att staden noggrant följer Åbos planer. Om spårvägen förverkligas ger det Åbo och därmed hela regionen en stor dragningskraft, men Vainio vill först se att spårvägen faktiskt byggs. Efter det kan Reso börja fundera på spårvägen.
– Jag ser oss som Finland, som höll Nato-alternativet öppet. Majoriteten av folket ansåg inte att det var realistiskt att gå med i Nato, men sedan kom det ögonblick då vi såg att det var vettigt. Jag ser att spårvägen är likadan – vi ska inte på något sätt utesluta den, men det är alldeles för tidigt att lägga räls i Reso, säger Vainio.
En av de stora frågorna i Åbo, liksom i Reso och S:t Karins, handlar om kostnaderna. Det första skedet av Åbo spårväg kostar minst 500 miljoner euro, men det finns flera öppna frågor.
Dels har Åbo satt ett villkor att staten ska bidra med 30 procent av kostnaderna. Dels planeras Åbo spårväg som en alliansmodell, där Åbo stad och entreprenörerna genomför projektet tillsammans och delar på kostnaderna. Det borde leda till att kostnaderna inte skenar iväg, men gör de det ändå?
Enligt Vainio har Reso stora investeringar på gång just nu, med nya skolor och det nya centrumet. En förlängning av spårvägen till Reso, längs Satakuntavägen och vidare ända till Reso, skulle ändå kunna vara en positiv injektion.
– I Reso nya centrum byggs cirka 200 000 kvadratmeter nya bostäder. Om vi bedömer det här hypotetiskt, utan att ta ställning till kostnaderna, skulle spårvägsnätet säkert påskynda utvecklingen, säger Vainio.
Spårväg till Littois eller till S:t Karins centrum?
S:t Karins stadsstyrelseordförande Mikko Aaltonen (Saml) säger att spårvägen skulle vara en långsiktig och värdefull investering, S:t Karins absolut största investering någonsin. Åbo kommer garanterat att fråga om staden vill delta i projektet.
– Den första spårvägslinjen sträcker sig inte riktigt till S:t Karins, men Littois i S:t Karins ligger mycket nära Kråkkärret. Vi har haft utmaningar med hur invånarna i Littois ska kunna ta sig till arbetsplatser och skolor i Åbo på bästa möjliga sätt. Vi måste nog fundera på hur vi kan utnyttja den här lösningen så bra som möjligt, säger Aaltonen.
I planerna från 2014 skulle spårvägen dras längs Nylandsvägen mot S:t Karins centrum, och Aaltonen säger att det är viktigt att utveckla det området med. Politikerna får fundera på vilken spårvägsdragning som skulle vara mest aktuell.
I vilket fall som helst kommer S:t Karins att fortsätta förlita sig på bussar också, eftersom staden sträcker sig ända till Pikis och Kustö.
– Vi ger Åbo arbetsro nu, men vi diskuterar säkert när tiden är rätt, i vilken tidtabell de har lust att föra en fortsatt diskussion, om och när, säger Aaltonen.