Finland får en polisreserv. Avsikten med den är att säkerställa att polisen har tillräckliga resurser i exceptionella situationer. Det här meddelar Inrikesministeriet.
Orsaken är den förändrade säkerhetssituationen som började redan efter Rysslands annektering av Krim 2014.
Reserven ska kunna kallas in vid allvarliga kriser, både i fredstid och om Finland skulle hamna i krig, när polisens egna ordinarie resurser inte räcker till.
400–500 personer i den frivilliga reserven
Reserven ska bestå av polisstuderande och personer med polisutbildning som i dag jobbar med något annat eller är pensionerade.
Anmälan ska vara frivillig och styrkan omfatta cirka 400–500 personer.
Reservpoliserna får vanliga polisuppgifter och får använda polisens befogenheter – som att stoppa folk och göra kroppsvisitation. De anställs för en begränsad tid. Studerande jobbar under övervakning av ordinarie poliser.
Orsaken är den förändrade säkerhetssituationen
Det förändrade säkerhetsläget började redan efter att Ryssland annekterade Krim 2014.
– Det var då polisen själv vaknade till att säkerhetsmiljön börjar förändras, och den har förändrats särskilt i och med hybridhoten, säger förhandlande tjänsteman Katariina Simonen på Inrikesministeriet.
Hon förklarar att mycket av dagens säkerhetshot realiseras i en gråzon, vilket innebär att det inte finns en tydlig gräns mellan krig och fred.
– Det betyder att det mycket ofta är polisen som är den första som måste rycka ut, agera eller utreda. Det är inte Försvarsmakten, säger Simonen.
Sedan 2014 har polisen varnat för att resurserna kan bli för små i krissituationer. Normalt flyttar polisen personal från andra delar av landet när det behövs. Men om flera kriser slår till samtidigt räcker inte personalen till.
Simonen nämner situationen vid östgränsen 2023 som exempel, då polisen gav handräckning till Gränsbevakningsväsendet.
– Om det samtidigt hade varit en situation någon annanstans, hade det funnits betydligt mindre resurser att lägga in där, säger hon.
Finland har lägst antal poliser per capita
Simonen betonar att reservstyrkan är en exceptionell beredskapsåtgärd och inte en permanent lösning.
– När vi tittar på antalet poliser per capita så har Finland lägst antal poliser per hundratusen invånare, säger Simonen.
Enligt polisförvaltningens verksamhetsberättelse från 2025 fanns det i slutet av förra året 7 644 poliser i Finland. Det motsvarar 131 poliser per hundratusen invånare. Sverige har 24 776 poliser, vilket är 233 per hundratusen invånare. Danmark har 195 per hundratusen.
– Vår utgångspunkt är att reserven är en exceptionell beredskapsåtgärd. Men det som borde ges är antalet poliser, antalet ordinarie poliser. Då skulle man kanske inte ens behöva reserven, säger Simonen.
Hon beskriver reservstyrkan som en sista reservlösning om antalet ordinarie poliser inte räcker till.
– Det är inte tillräckligt många, men det är mer än ingenting. Det är det bästa vi kan uppnå i den här situationen. Det är ett bra tillskott. Det hjälper saken, avslutar Simonen.
Lagändringarna är avsedda att träda i kraft huvudsakligen från början av år 2027.