Att Ukraina har byggt upp en förmåga att slå mot strategiska mål djupt inne i Ryssland med drönare är en av Ukrainakrigets viktigaste positiva nyheter.
Det säger Kristi Raik, chef för det estniska försvarsforskningsinstitutet ICDS, i Yles morgonprogram Morgonettan.
– Det är en mycket god nyhet, inte bara för Ukraina utan för utvecklingen av hela Europas militära förmåga.
Att enskilda ukrainska drönare också har hamnat in i finskt, estniskt och polskt luftrum är ändå inte ett tecken på att Ryssland förbereder ett anfall mot Nato, säger hon.
– Inga Natoländer utsätts för ett militärt anfall, och det finns inga tecken på att Ryssland förbereder något sådant.
Men normal fredstid är det heller inte.
– Att gränsen mellan krig och fred suddas ut är tyvärr en del av vår vardag i dag, säger hon.
Hur drönarna hamnar i Natoländers luftrum kan ha flera förklaringar.
Raik: Ryssland kan nog styra drönare ur kurs
Estlands utrikesminister Margus Tsahkna har sagt att Ryssland aktivt försöker styra ukrainska drönare bort från deras rutt med elektronisk krigföring. Kristi Raik nyanserar bilden.
– Det är svårt att utifrån offentligt tillgänglig information säga exakt vad Ryssland kan göra eller inte. Men det finns ingen orsak att tvivla på att förmågan finns.
Förmågan att leda fientliga drönare ur kurs utvecklas både i Ukraina, västländerna och Ryssland. Den behövs också här, särskilt om Ryssland skulle börja skicka drönare medvetet och i svärmar.
”Ryssland kan inte vinna det här kriget”
Ryssland har samtidigt påstått att Baltikum-länderna upplåtit sitt luftrum för ukrainska drönare, och att Lettland gett tillstånd att skjuta upp drönare därifrån.
– Det är uppenbart en desinformationskampanj, säger Raik. Anklagelserna stämmer inte.
Enligt Raik är syftet att vända blicken från Rysslands egna problem i Ukraina och skapa splittring i Nato.
Hon bedömer samtidigt att Ryssland blir allt mer trängt.
– Det ser inte ut som att Ryssland kan vinna det här kriget. Jag skulle tro att allt fler ryssar också förstår det, säger hon.
Hotbedömningen måste bli skarpare
Europa måste enligt Kristi Raik nu lära sig av drönarincidenterna. Bedömningen av hotnivån behöver bli snabbare och mer träffsäker, så att man varken överreagerar eller underreagerar.
Kommunikationen till befolkningen måste också bli tydligare, säger hon.
Så länge kriget i Ukraina pågår saknar Ryssland enligt Raik förmåga att öppna en ny militär front. Icke-militära påtryckningar är däremot vardag.
– Det är snarare ett informationskrig. Ryssland vill att rädslan ska finnas kvar.