Var fjärde uppskattar att korruption är mycket eller relativt vanligt i Finland, visar en enkät som Justitieministeriet publicerat. Totalt svarade drygt 850 personer på undersökningen.
Nästan hälften av de svarande berättade att de observerat korruption i samband med sitt arbete eller på fritiden, men inte rapporterat det vidare.
Rädsla för konsekvenser stoppar anmälningar
Orsaker var rädsla för att själv drabbas av konsekvenserna, att anmälan inte leder till sanktioner och okunskap om hur korruption rapporteras.
Korruptionsforskaren Catharina Groop vid Åbo Akademi säger att hon inte är förvånad.
Enligt henne är visselblåsarlagen, som trädde i kraft 2022, för ny för att det ska gå att säga hur skyddet för den som larmar om missförhållanden och korruption fungerar i praktiken.
– Få visselblåsare har testat rätten att få skydd, så det är svårt att säga om det fungerar. Det är till exempel otydligt när man kan få skydd, vilket kan vara avskräckande.
Visselblåsarskyddet förbjuder arbetsgivaren att till exempel försämra personens anställningsvillkor, avsluta anställningsförhållandet eller permittera personen till följd av att hen larmat om korruption.
– Globalt finns det många exempel på visselblåsande som bland annat har lett till smutskastning och till att personer förlorat sitt jobb, samt till processer som tagit flera år. Men i Finland har vi som sagt inte testat visselblåsarskyddet än, säger Groop.
Enligt ministeriets nya lägesbild ses bristande öppenhet, jäv och favorisering som de största korruptionsproblemen i landet. Däremot uppfattas mutor inte som ett särskilt stort problem.
Antalet brottsanmälningar som berör mutor är under trettio per år.
– Det visar att korruption i Finland inte syns som direkt kriminell verksamhet, utan den är mer informell och strukturell, säger Heidi Lind, projektledare på avdelningen för kriminalpolitik och straffrätt på Justitieministeriet.
Politik och byggbranschen mest sårbara
Den vanligaste formen av korruption var enligt enkäten informellt beslutsfattande inom ”bäste broder”-nätverk. Nästan lika vanligt är favorisering av släktingar, bekanta eller affärspartners, jävsproblem som uppstår på grund av dubbelroller och korruption kopplad till politiskt beslutsfattande.
De mest kritiska riskområdena för korruption är politiskt beslutsfattande, offentliga upphandlingar, markanvändning och byggbranschen.
Även hälsovårdsbranschen och sporttävlingar på högre nivå är sårbara för korruption, enligt Justitieministeriets lägesbild.