När USA:s president Donald Trump nyligen mötte Kinas ledare Xi Jinping, var det inte bara handel och geopolitiska konflikter som stod på agendan, utan även frågor om artificiell intelligens.
De senaste åren har kampen mellan USA och Kina inte längre bara handlat om vem som har den mest sofistikerade militära eller industriella hårdvaran, utan vem som vinner kampen om att utveckla den bästa AI:n.
Kina tar hårdare grepp om sina AI-företag
Kina bestämde i slutet av april att blockera ett avtal mellan det amerikanska teknikföretaget Meta och det Singaporebaserade AI-företaget Butterfly Effect som skapat AI-agentverktyget Manus.
Företaget flyttades till Singapore efter en kort mellanperiod i Hongkong, men grundades och byggdes upp i Kina. Kina ser därför Butterfly Effect som ett kinesiskt företag.
Förfarandet, känt som Singapore washing, har i många år använts av kinesiska uppstartsföretag för att ta avstånd från Kina och bli mera attraktiva för utländska investeringar.
Den senaste tiden har Kina i allt högre grad gått in för att begränsa det här, i synnerhet för företag vars verksamhet Kina ser som kritisk för nationell säkerhet.
Först till avancerad AI vinner
Bland de stora amerikanska AI-företagens grundare finns en tanke om att man måste vara först med att utveckla så kallad artificiell generell intelligens (AGI).
Det här tror man kommer att ge massiva geopolitiska och ekonomiska fördelar, vilket också väcker oro över att någon annan stormakt, främst Kina, ska hinna före.
Kina verkar än så länge fokusera på hur man ska införliva AI i exempelvis robotik och internetbaserade tjänster.
Men det finns tecken på att också Kina funderar på nästa steg.
I oktober förra året stakade det kinesiska företaget Alibabas vd Eddie Wu ut en framtid för Kina och världen där både AGI och artificiell superintelligens (ASI) utgjorde en del av verkligheten.
Samtidigt har nya verktyg som AI-agenter fått en central roll i Kinas framtida AI-strategi.
Kina planerar en framtid med AI
Den 8 maj 2026 presenterade tre regeringsorgan i Kina ett omfattande regeringspolitiskt ramverk kring AI-agenter.
Ramverket går igenom hur AI-agenter ska användas i samhället.
Det gör det tydligt att man ser på AI-agenter som en särskild teknologi som skiljer sig från annan artificiell intelligens som exempelvis chattbotar och generativ AI.
I dokument kring ramverket beskrivs hur AI-agenter ska kontrolleras och regleras, och vem som ska ta ansvar för dem.
De klargör också att Kinas ledning vill att AI-agenter som teknologi anammas och utvecklas inom finans, forskning, logistik, robotik, tillverkning och offentlig administration.
Det finns också ett tydligt budskap om att Kina vill se och vara en del av ett internationellt samarbete kring reglering av AI-agenter.
Det här står i kontrast till en utveckling där USA för närvarande håller taktpinnen.
Kampen om hårdvaran
Än så länge leder USA i kampen om utvecklingen av AI-modeller, både gällande expertis och de mest avancerade datachippen.
Nvidias Blackwell B 200 och H 100-chip anses vara de bästa AI-chippen på marknaden, och USA har förbjudit försäljning av dessa chip till Kina.
Precis som Kinas restriktioner på Metas Manus-affär handlar det om nationell säkerhet, säger man.
Men Kina har visat sig kunna utnyttja kapaciteten hos mindre avancerade chip för AI, och gått in för en nationell strategi för att bli oberoende av omvärlden för chiptillverkning i framtiden.
Oberoendet har betonats sedan Donald Trump inledde sitt tullkrig 2025. Landet har tackat nej till att köpa Nvidias H 200-chip, de mest kraftfulla som USA är villiga att sälja till Kina.
Kina dominerar också förädlingen av mineralerna som behövs i tillverkningen av avancerad teknologi.
Samtidigt finns de främsta maskinerna och kunnandet att tillverka chippen i Nederländerna och Taiwan.
Oron finns att om Kina, som ser Taiwan som en del av landet, invaderar önationen kan de också ta över teknologi som kan ge dem ledningen över USA.
USA kämpar för att behålla ledningen
Den kinesiska frammarschen inom AI har lett till en viss stress på amerikanskt håll.
Donald Trumps administration har ansett att USA:s AI-utveckling inte ska bromsas av regler, något industrin också aktivt har lobbat för.
Delar av Trumps republikanska parti oroas ändå för vad som kan ske om utvecklingen tillåts ske helt okontrollerat.
AI-företaget Anthropic påstod nyligen att deras nya AI Mythos kan upptäcka och utnyttja sårbarheter i mjukvara på en helt ny nivå.
AI:n befaras kunna användas av kriminella och fientliga stater för att ta sig in i allt från banksystem till kritisk infrastruktur som energinätverk och sjukvårdssystem.
Mythos är inte den enda AI:n som väcker oro. Även Open AI:s Chat GPT 5.4 Cyber sägs ha liknande kapacitet att upptäcka säkerhetssårbarheter.
De här nya verktygen har lett till att Trump i veckan undertecknade en order om förhandsgranskning av nya AI-modeller innan de släpps.
Ordern skulle egentligen ha undertecknats i maj, men lades i sista stund på is.
Enligt Politico ska Trumps AI- och kryptorådgivare David Sachs ha framfört invändningar från AI-industrin, att ordern skulle bromsa AI-utvecklingen och ge Kina ett försprång.
Den nya ordern är en något urvattnat version där AI-företag frivilligt kan låta regeringen en förhandsgranskningsperiod på 30 dagar innan man lanserar nya AI-modeller eller tillägg till existserande modeller.
Experter kritiserar dock ordern för att vara otillräcklig och ge regeringen fria händer att låta AI-företagen göra som de vill och skickar blandade signaler till branschen.
De befarar att fokuset på att slå Kina leder till en otydlig politik med obehagliga konsekvenser.
Det finns också sådana som varnar för att ju mera Kina och USA går skilda vägar inom den här tekniken, och ju mera kampen hårdnar, desto mera ökar riskerna för att något oförutsett händer.
De värsta scenariorna handlar om en AI som löper amok och utgör ett direkt hot mot mänskligheten.
Men även mindre drastiska konsekvenser kan handla om att en dåligt reglerad AI råkar ta sig in i känsliga sektorer och ställer till med omfattande skada inom exempelvis sjukvård, infrastruktur och militära system.