Analys: Antti Lindtmans låga profil är SDP:s styrka, men också partiets största risk inför riksdagsvalet

SDP vill vinna valet, men i längden räcker det inte att bara kritisera regeringen. Lindtman måste kunna förtydliga sitt budskap, skriver Svenska Yles politikreporter Carmela Walder.

Antti Lindtman, i bakgrunden Socialdemokraternas röda ros.
SDP:s partiordförande Antti Lindtman vill lotsa sitt parti till en valseger, men i så fall måste han göra mer än att kritisera regeringen. Bild: Henrietta Hassinen / Yle
Carmela Walder, politisk reporter
Carmela Walderpolitikreporter

Socialdemokraterna siktar högt. Målet är att vinna riksdagsvalet och att partiledaren Antti Lindtman blir Finlands nästa statsminister.

SDP toppar partimätningarna och entusiasmen känns och hörs och under partikongressen i Tammerfors i dagarna tre.

Det blev rungande applåder för de svenska socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson, då hon sa att Socialdemokraterna kommer att vinna valet både i Sverige och i Finland.

Andersson är redan inställd på att fortsätta sitt intensiva samarbete med Lindtman.

Inga interna konflikter

Inför veckoslutet hoppades politiska motståndare se ett splittrat SDP på partikongressen. Vissa förutspådde att SDP:s medverkan i den så kallade skuldbromsen skulle bli föremål för het debatt. Men konflikterna uteblev.

Skuldbromsen är en överenskommelse mellan riksdagspartierna om att stävja statens ökande skuldsättning genom anpassningar på flera miljarder euro. Socialdemokraterna gick med i överenskommelsen, trots att alla inte ansåg att det var en bra idé.

Valet av första vice ordförande väckte också intresse. Frågan var om Nasima Razmyar kunde bli omvald. Razmyar har upprepade gånger uttalat sig kritiskt om den politiska linje som partiledare Lindtman och riksdagsgruppens ordförande Tytti Tuppurainen representerar.

Razmyar blev omvald med ordentlig marginal. Det tyder på att SDP trots allt uppvisar en tolerans för olika åsikter. Det här trots att partiets riksdagsgrupp för det mesta fattar gruppbeslut som alla måste följa.

Målet: Att vinna mandat i alla valdistrikt

SDP:s omvalda partisekreterare Mikkel Näkkäläjärvi andades gott självförtroende på partikongressen, då han slog fast att partiet inte endast ska vinna valet, utan också gå framåt med åtminstone ett mandat i varje valdistrikt.

Det blir ingen lätt uppgift att uppfylla målet. Särskilt inte i Lapplands valkrets där kampen om mandaten är stenhård. Näkkäläjärvi måste kanske själv ställa upp i just den valkretsen för att partiet ska nå målet.

Socialdemokraterna har redan länge toppat partimätningarna. Tidvis låg stödet till och med på 25 procent.

En uppenbar förklaring till galluplyftet är den sittande regeringens impopularitet.

Än så länge räcker det för SDP att kritisera de beslut som regeringen tagit. Det märktes till exempel i temat som partiet valde för partikongressen i Tammerfors: ”En mer rättvis riktning”.

Budskapet finns klistrat på bord, i trappuppgångar och på själva programbladet.

Lindtman måste leverera annat än kritik

Det ledande oppositionspartiet kritiserar nedskärningar i den sociala tryggheten, och försämrade villkor för anställda och fackföreningsrörelsen.

Samtidigt ligger man lågt med egna alternativ, till exempel för hur den offentliga skuldsättningen ska bromsas.

Kritiken fungerar då den ekonomiska tillväxten låter vänta på sig och arbetslösheten är den högsta i Europa.

Men om trenden vänder blir det svårare för SDP. Ifall Samlingspartiet klarar av att visa väljarna att regeringens politik börjar bära frukt, kommer statsminister Petteri Orpo (Saml) att ha en betydligt bättre sits inför riksdagsvalet.

Ett år återstår till riksdagsvalet och mycket hinner hända. Marginalerna mellan de största partierna brukar minska ju närmare ett val vi kommer.

Är Antti Lindtman för försiktig?

En intressant fråga är hur Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman kommer att framstå i partiledardebatter.

Han tappar ofta bort sig i långa och komplicerade utläggningar. Han talar långsamt och med låg röst.

Lindtman har hittills satsat på att upprätthålla lugnet och på att ge ett sakligt intryck. Frågan är om det kan leda till att han blir överkörd av andra partiledare?

Till skillnad från De Grönas partiledare Sofia Virta betonar han inte sig själv, utan talar om gruppgemenskap, samarbete och stödet från sin familj.

Han verkar vilja ge finländarna framtidstro och talar om att minska klyftorna i samhället. Men exakt hur det ska ske definierade han inte under sitt linjetal på partimötet.

Att vara sympatisk, empatisk och positiv räcker långt bland de mest hängivna anhängarna. Men frågan är hur långt det räcker för att appellera till osäkra väljare.

Carmela Walder är politikreporter på Svenska Yle. Hon bevakar riksdagen, regeringen och arbetsmarknaden.