Start

Analys: Magyar söker genombrott om EU-miljarder under Orbáns långa skugga

I Bryssel väntas ett genombrott i en långdragen konflikt om tillgången till miljarder i EU-bidrag som frysts under Ungerns tidigare premiär­minister Viktor Orbán.

Peter Magyar och Ursula von der Leyen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen välkomnade Peter Magyar i Bryssel den 29 april. Ledarna möts igen imorgon, fredag. Bild: EPA/JOHN THYS / POOL

BRYSSEL Mycket står på spel för Ungerns premiärminister Péter Magyar som är i Bryssel för träffar på hög nivå med bland andra Natochefen Mark Rutte och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Förutom att värma upp relationen till EU-ledningen och Ungerns allierade i Nato hoppas Magyar också på ett genombrott i förhandlingarna om Ungerns frysta EU-bidrag.

Magyars regering har redan under flera dagar fört förhandlingar på expertnivå med EU-kommissionen i hopp om att bana väg för en politisk uppgörelse på högsta nivå. Samtalen beskrivs som både tekniskt komplexa och politiskt känsliga.

Fokus ligger på över 30 miljarder euro i bidrag och förmånliga lån för Ungern, som frysts på grund av brott mot rättsstatens principer och misstankar om korruption under den föregående regeringen.

Bara ur EU:s återhämtningsfond kan Ungern få ut över 10 miljarder euro om Ungern får grönt ljus för en ansökan före utgången av augusti.

Att luckra upp finansieringen är av största vikt för Magyar som under valkampanjen lovade mer investeringar i skolor, sjukhus och kollektivtrafik: sektorer som enligt många väljare kördes ned under den föregående regeringen.

En utdragen konflikt

Att EU håller inne med tiotals miljarder i bidrag och lån hänger ihop med den utbredda korruptionen och nedmonteringen av rättstatens principer som präglade tidigare premiärministern Viktor Orbáns tid vid makten.

Rättsstatskritiken mot Ungern har framför allt handlat om problem med i offentliga upphandlingar, ökad politisk kontroll över medier och universitet samt brister i domstolsväsendets oberoende.

Tillsammans med korruption kopplad till hanteringen av EU-medel har detta lett till att flera EU-finansieringsprogram frysts helt eller gjorts villkorade.

För att rätta till problemen har EU-kommissionen gjort en lista på 27 milstolpar eller delmål som Ungern måste uppfylla för att pengarna ska betalas ut.

Kraven gäller bland annat återställandet av domstolarnas oberoende och införandet av effektiva åtgärder mot korruption.

Péter Magyar har i flera sammanhang betonat att Ungern ska återgå till ett nära och konstruktivt samarbete med EU, där fokus ligger på att återställa förtroendet genom reformer snarare än konfrontation.

EU måste erbjuda en morot ...

Relationen mellan EU och Ungern präglas nu av en känslig balansgång. Bryssel behöver visa att Ungerns kursändring tillbaka mot Europa också kan ge konkreta resultat som märks i väljarnas vardag.

Utan en uppgörelse före utgången av sommaren riskerar i synnerhet miljarderna ur återhämtningsfonden att gå om intet. Det handlar om stora summor för Ungern som kämpar med låg tillväxt och höga kostnader för statlig upplåning.

Europarlamentarikern Tineke Strik, som följer rättsstatsutvecklingen i Ungern, sa tidigare till Svenska Yle att löftet om att återfå EU-medlen var en central del av Péter Magyars kampanj och en bidragande orsak till hans brakseger i parlamentsvalet i april.

Samtidigt måste EU säkerställa att Ungern också går från ord till handling i fråga om reformer. Erfarenheter från Polen visar att reformer kan vara tidskrävande och politiskt svårmanövrerade, trots en samarbetsvillig regering.

I Ungern är den institutionella bilden delvis likartad. Trots att Magyars parti Tisza vann en överväldigande majoritet i parlamentet kontrolleras både presidentämbetet och flera centrala domstolar fortfarande av personer med koppling till Viktor Orbáns administration.

... men Orbáns skugga är lång

Mot denna bakgrund varnar experterna på EU-rätt John Morijn ja Kim Lane Scheppele för att EU måste gå fram försiktigt och att medel inte borde frigöras innan verkliga institutionella reformer slagits fast.

Forskarna ser de pågående förhandlingarna som en avvägning mellan politisk ändamålsenlighet och en principfast hållning, där alltför stora eftergifter riskerar att urholka EU:s trovärdighet i rättsstatliga frågor.

Samtidigt råder det inget tvivel om att Péter Magyar både i Bryssel men också i Budapest ses som en reforminriktad politiker med potential att förändra Ungerns relation till EU i grunden.

Tidigare premiärministern Viktor Orbáns politiska arv fungerar ändå som en påminnelse om hur en lång tid vid makten kan förändra en ledare.

Även Orbán sågs i början som en liberal reformpolitiker. Senare blev han EU:s mest omstridda regeringschef.