När de unga kursdeltagarna kommer till Juthbacka för dagens aktivitet, väntar inget klassiskt klassrum. Kursledaren Jonas Harald från Aktion Österbotten har lärt sig bäst genom att göra något praktiskt.
Dagens projekt är att tillverka egna fiskedrag av gamla skedar från loppis. Det ska sågas, borras, knytas och målas. Flera av deltagarna är aktiva hobbyfiskare, så nya drag lär komma till pass.
– Jag och min pappa brukar fiska jättemycket vid vår sommarstuga, där finns alla möjliga fiskar: rudor, gäddor och abborrar, säger Senny Wärnman, som deltar i kursen.
Nils Svarvar som också går kursen, säger att han gjort egna drag också tidigare, för han fiskar massor.
Jonas Harald säger att hela idén med kursen är att lära barn och unga mer om miljö och självhushållning på ett praktiskt sätt. Tanken är att visa att man genom både mindre och större förändringar i sin vardag kan påverka sin närmiljö
Deltagarna har byggt plattformar av trä, som fungerar som flytande trädgårdar för olika växter. Odlingarna drar i sig näring från älven, vilket betyder att den tar upp näringsöverskott, så vattnet blir renare.
Även om några kvadratmeter plattformar inte renar hela älven, visar det att man själv kan göra skillnad.
– Allt som växer på plattformarna är näringsämnen som är borta från vattnet, säger Jonas Harald.
Han tror ändå inte att storskaliga odlingar är någon lösning för att varken utöka livsmedelsproduktionen eller för att rena vattendragen. Men som lokala småprojekt i pedagogiskt syfte, fungerar det utmärkt, anser han.
I plattformerna har deltagarna planterat både vilda vattenväxter och grönsaker som grönkål och fjälkvanne. Projektet har också gett deltagarna odlingsintresse och en djupare förståelse för hur allt växer.
– Vi har allt möjligt som växer i vår trädgård, för min mamma är trädgårdsmästare, men jag brukar hjälpa till, säger Nils Svarvar.
Också Senny Wärnman har en trädgård full med växlighet och ser nyttan av att också odla växter man kan äta.
– Jag brukar hjälpa till att pollinera vattenmeloner vid sommarstugan, säger hon.
Musslorna – små vatteningenjörer
En annan del av kursen är att jobba med sötvattensmusslor, som är Haralds stora passion. I en sump man satt ut i älven, finns ett hundratal dammusslor, som får visa hur stor nytta musslan gör för att förbättra vattenkvaliteten.
Under sommarens gång tittar man till musslorna medan barnen får information om musslans liv och mångsidighet.
– De mår bra, intygar både Svarvar och Wärnman, efter att de inspekterat sumpen med musslor.
Wärnman som annars gärna äter fisk, har på kursen provsmakat musslor också, men tycker inte det blev någon favoriträtt. Svarvar däremot uppskattar skaldjur och äter gärna musslor.
– De tycker jag mycket om. Det är jättegoda, säger han.
Dammusslan finns naturligt i hela Finland och Europa. Den är inte likt flodpärlmusslan hotad, men har ändå en viktig roll i naturen. En vuxen dammussla filtrerar 40–50 liter vatten per dygn och silar ut partiklar och klumpar ihop resten, som faller till bottnen.
– De är väldigt viktiga för vattenmiljön och våra sjöar, säger Jonas Harald.
Banbrytande odlingsprojekt
Aktion Österbotten arbetar med att hitta en produktionsmodell för att kunna odla dammusslor i större skala. Målet är att producera småmusslor, låta dem växa och göra nytta i tre till fyra 4 år, för att sedan kunna användas som livsmedel eller foderråvara.
– Så vitt vi vet är vi de första i världen som försöker producera dammussla på det här sättet, säger Jonas Harald.
Det innebär att stor del av arbetet är pionjärarbete, där det finns få att fråga om råd. Jyväskylä universitet forskar aktivt i musslor, och de visar stort intresse av de framsteg som görs.
Projektet är långsiktigt eftersom musslorna växer långsamt. Men framsteg har gjorts då man nu har lyckats reproducera dammusslor i liten skala och studerar hur de växer bäst.
Praktisk undervisning med långsiktig påverkan
Att ta med musslorna som en del i 4H-kursen, har ökat barnens förståelse för miljövård och hur även djurlivet kan påverka vattenkvaliteten. Och för kursarrangörerna är målsättningen att de unga får en mera nyanserad bild av hur de egna valen påverkar miljön.
– Jag hoppas att de tänker lite mer på närmiljön, just kanske vattenmiljön, att man ser var det finns problem och att man har inställningen att man själv kan göra något åt de här problemen, säger Jonas Harald.