Det stinker i Östersjöns vikar och stränder. Särskilt sommartid när cyanobakterierna, de som förr kallades blågröna alger, blommar kan lukten bli så kraftig att båtfolk flyr från annars idylliska naturhamnar.
Nu försöker forskare på Utö ta reda på exakt vad som orsakar stanken – och upptäckten kan få betydelse för klimatet.
Utöbon Hanna Kovanen berättar att vattnet blir turkost när cyanobakterierna börjar blomma och samlar sig vid stranden. Blomningsbälten kommer till exempel in i hamnar.
– Då kan det lukta riktigt illa och ingen vill simma.
Mystisk förening upptäckt
År 2018 identifierade forskare en förening i Östersjön som man inte tidigare känt till: metantiol. Ämnet är en svavelförening som luktar ruttet, ungefär som ruttna ägg, och näsan känner av det redan i små mängder.
– Det luktar illa, det kan jag säga, säger marinbiologen Kaisa Kraft från Finlands miljöcentral.
Metantiol förekommer i störst mängder under massförekomster av cyanobakterier, men exakt hur det bildas är fortfarande en gåta. Överlag har man ganska lite kunskap om fenomenet.
– Det som är intressant är att vi också ser toppar av metantiol på våren, före sommarens blomningar av cyanobakterier, vilket tyder på att bakterier kan vara inblandade.
Det finns tre möjliga källor, berättar hon:
Banbrytande mätmetoder
På Utö atmosfär- och havsforskningsstation pågår nu ett projekt finansierat av Finlands Akademi för att lösa mysteriet.
Forskarna kombinerar kontinuerliga gasmätningar från Meteorologiska institutet med en ny AI-baserad mikroskopiteknik som fotograferar och klassificerar alger dygnet runt.
– Traditionellt har man tagit algprover kanske en gång i veckan eller varannan vecka, och det är mycket arbetskrävande att mikroskopera. Nu får vi täckande data genom hela året, förklarar Kraft.
Genom att matcha metantiolnivåerna med förekomsten av olika alger kan forskarna se mönster.
Under vårblomningen, som domineras av andra alger än cyanobakterier, syns inte lika stora mängder metantiol. Men när det inte finns mycket alger alls kan nivåerna ändå vara höga – då är bakterier troligen källan.
Forskarna gör också praktiska experiment där de sätter cyanobakterier och olika makroalger som blåstång i kar och mäter hur mycket metantiol som frigörs.
Klimatpåverkan i fokus
Stanken är inte den enda anledningen till att metantiol intresserar forskarna. Föreningen kan ha en roll som klimatkylare.
– Svavelföreningarnas oxidationsprodukter fungerar som kondensationskärnor för moln, förklarar Toni Tykkä, forskningsassistent vid Meteorologiska institutet.
Fler moln över haven betyder att mer solstrålning reflekteras tillbaka ut i rymden. Eftersom fartygens svavelutsläpp har minskat kraftigt genom nya regler, blir naturliga svavelföreningars betydelse större.
– Mänskliga utsläpp minskar och de naturliga lyfter huvudet, säger Tykkä.
Om forskarna lyckas identifiera källan till metantiolen kan kunskapen bidra till att förstå Östersjöns processer bättre. Men för att bli av med problemet med sommarens stinkande vikar krävs bredare åtgärder.
– Om Östersjöns tillstånd förbättras och vi får färre cyanobakterieblomningar, skulle också luktproblemen minska, säger Kraft.