Miljöexpert ser positivt på Blastrs nya planer i Ingå

I maj meddelade företaget Blastr Green Steel att de skalar ner sina planer i Ingå rejält. I stället börjar företaget producera järnsvamp.

En industriell anläggning breder ut sig längs med en vattendrag med flera byggnader, vägar och kajer synliga.
Blastr Green Steels storslagna planer i Joddböle har stött på patrull och nu skalar man ner sina visioner rejält. Bild: Blastr Green Steel

Det blir inget stålverk i Joddböle, åtminstone ännu. Det meddelade företaget Blastr Green Steel under ett digitalt invånarmöte i Ingå i mitten av maj.

I stället ska företaget till en början producera järnsvamp i Joddböle. Målet är ändå fortsättningsvis att på sikt även bygga ett stålverk på området.

I praktiken innebär Blastr Green Steels förändrade planer i Joddböle att verksamheten i Ingå genomförs i två faser.

Företaget måste inleda produktionen i Joddböle med en verksamhet som är mindre komplicerad och kan generera intäkter, säger Bernt Nordman, chef för Världsnaturfonden WWF:s klimatprogram.

– Fossilfri järnsvamp behövs för den gröna omställningen. Det här är ett större bakslag för den finska nationalekonomin, eftersom stålproduktion kräver sofistikerad teknologi och ger ett bättre pris än järnsvamp, som bara är en mellanprodukt, säger han.

Ingå går bet?

När Blastr Green Steels planer på ett fossilsnålt stålverk i Joddböle i Ingå blev offentliga i januari 2023 rubricerades projektet som Finlands genom tiderna största industriinvestering, men nu syns också tydliga sprickor i Blastr Green Steels fasad.

Vill man vara elak kan man rentav påstå att Blastrs nya planer är lite av en nitlott för Ingå. Fabriken blir mindre och genererar också betydligt färre jobb.

Järnsvamp är också en enklare produkt att framställa och skapar därför mindre ekonomiskt mervärde än den högteknologiska stålproduktionen med ljusbågsugn och valsning som Blastr Green Steel tidigare skyltat med.

Dessutom är det just järnsvampsproduktionen som är den mest energikrävande momentet i koldioxidsnål ståltillverkning. Omkring 75 procent av stålverkets beräknade elkonsumtion kommer att utnyttjas enbart för tillverkningen av järnsvamp.

Transporterna kommer också att vara betydande trots att fabriken blir mindre än planerat, säger Bernt Nordman. Järnmalm ska transporteras till järnsvampsfabriken i Ingå och sedan ska den färdiga produkten exporteras ut i världen.

Trots det ser Bernt Nordman Blastrs ändrade planer som något positivt.

– I hela stålproduktionen kommer merparten av alla utsläpp från produktionen av järnsvamp. Med tanke på den globala uppvärmningen och gröna omställningen är det därför väldigt viktigt med anläggningar som tillverkar fossilsnål järnsvamp.

En man i medelåldern sitter vid ett skrivbord i kontorsmiljö, iklädd kavaj. I bakgrunden syns en kalender och en leksaksräv. Bernt Nordman, klimatexpert, WWF.
Bernt Nordman tycker fossilfri järnsvamp är viktig för den gröna omställningen, men en mindre fabrik i Joddböle är ett bakslag för Finlands nationalekonomi. Bild: Seppo Ahava / Yle

Sannolikheten att stålverket blir verklighet är stor

En mindre fabrik som inledningsvis producerar en enklare och billigare produkt är en logisk lösning för Blastr Green Steel, säger Bernt Nordman.

– Sannolikheten att man i framtiden också bygger ut stålproduktionen i Joddböle är större efter att en del av fabriken redan finns på plats.

Det finns redan nu en hel del ljusbågsugnar som tillverkar fossilsnålt stål i Europa samtidigt som efterfrågan på motsvarande järnsvamp är stor, säger Nordman.

En annan stor utmaning i övergången till att producera fossilfritt stål är att det är svårt att hitta finansiering. Det är också något Blastr Green Steel fått uppleva.

– Till och med de etablerade stålproducenterna har svårt att samla in de miljarder euro som krävs för att bygga fossilsnåla stålverk. Då är det ännu svårare för uppstartsföretag och Blastr Green Steel att övertyga investerare, konstaterar Bernt Nordman.

Den här verkligheten underlättas inte av det faktum att vanliga stålverk i Europa inte betalar fullt pris för sina utsläpp. Det innebär att det ekonomiska incitamentet att övergå till stålproduktion med mindre utsläpp saknas, säger Bernt Nordman.