De ukrainska framgångarna i drönarkriget mot Ryssland har åtföljts av positiva analyser om att Ukraina nu har fått momentum.
De ukrainska drönarna har tagit sig djupt in på ryskt territorium. Attackerna bedöms ha slagit ut en fjärdedel av oljeraffineringen och drabbar den ryska krigskassan hårt. Ukraina har också för första gången på länge lyckats återta områden som Ryssland ockuperat.
President Volodymyr Zelenskyj talar om att kriget nu har gått in i en ny fas och att dynamiken mellan de stridande parterna har vänt till Ukrainas fördel.
Också många andra bedömare menar att Ukraina inte längre är dömt att förlora. Bland optimisterna finns president Alexander Stubb som säger att Ukrainas position nu är starkare än någonsin tidigare under kriget, och estniska säkerhetsexperten Kristi Raik som understryker att de ukrainska drönarattackerna innebär goda nyheter för Europa.
Frågan är om den här tillförsikten är befogad.
Försiktiga, positiva ”myrsteg”
Marek Kohv, chef för säkerhets- och resiliensprogrammet vid estniska försvarsforskningsinstitutet ICDS, är övertygad om att Ukraina nu har tagit initiativet.
Inte enbart har det ryska avancemanget kommit av sig, Ukraina har också lyckats slå till långt bakom frontlinjerna och tagit allt större kontroll över vägen mellan Krimhalvön och det ryska fastlandet.
En viktig faktor som gjort att Ukraina kunnat svänga på maktförhållandena är utnyttjandet av drönare med medellång räckvidd. Dessa utsätter Rysslands viktiga försörjningsled till Krim via Kertjbron för sårbarheter.
Också överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi på svenska Försvarshögskolan, är överens med Kohv om att de positiva bedömningarna i väst inte är någon form av önsketänkande.
Det finns goda skäl för Ukraina och dess allierade att vara optimistiska.
De ukrainska attackerna mot den ryska oljeinfrastrukturen har pågått redan i ett års tid, men de senaste månadernas attacker har varit storskaliga och inte bara enstaka nålstick, kommenterar Huovinen.
Enligt Huovinen är Ukraina på väg mot ett skifte, en riktning som är mer positiv än tidigare.
– Men det här skiftet kommer ju inte omedelbart att kullkasta bilden som vi har sett i dryga fyra år. Den ukrainska sidan har fått hejd på den ryska offensiven, om än i myrsteg om man får uttrycka sig så.
Ukraina har vunnit mer terräng än fienden de senaste tre månaderna. Men de ukrainska landvinningarna har ändå huvudsakligen skett i Dnipropetrovsk och Zaporizjzja, områden som Ryssland inte prioriterar lika högt. Ryssland har istället koncentrerat striderna till Donetsk län, som är ett av de utpekade ryska tydliga målen.
Putin har allt färre alternativ
Samtidigt som Ukraina har stärkt sina ställningar har Ryssland fortsatt att orsaka stort lidande, precis som tidigare. Den senaste veckan har angreppen mot de ukrainska städerna har varit bland de mest aggressiva under kriget och krävt omfattande civila förluster.
Kohv säger att det är svårt att säga vad Putin tänker, men att det är klart att han har allt mer begränsade alternativ att påverka Ukraina. De ryska hoten och uppmaningarna till utländska medborgare och diplomater att lämna Kiev är ett tecken på att kriget inte går Rysslands väg.
– Det här pekar på Rysslands svaghet.
Kapar Ryssland ukrainska drönare?
Enligt brittiska The Telegraph finns det även risker med de ukrainska drönarattackerna: Ryssland påstås avsiktligen kapa och rikta drönare mot Finland och Baltikum.
Både Kohv och Huovinen ställer sig ändå skeptiskt till de här påståendena.
Huovinen poängterar att drönare också tidigare har fallit ner lite var som helst och att det ännu inte finns tekniska bevis för att Ryssland avsiktligen skulle styra drönarna.
Kohv är inne på samma linje: det är knappast fråga om en eskalering, eftersom Ryssland redan i flera år har sysslat med GPS-störningar.
Huovinen menar att det är mer troligt att drönarna som observerats i Finland och de baltiska länderna har blivit störda av Ryssland och därefter drivit in över gränsen. Också Kohv tror att drönarna har hamnat på drift och ser det som ett tecken på att Ryssland saknar andra effektiva sätt att bekämpa drönarna.
De ökande drönarriskerna kan ändå bli ett problem med tanke på den allmänna folkopinionen och viljan att stödja Ukraina, tror Kohv.
Inget snabbt slut på kriget
President Vladimir Putin har låtit förstå att kriget närmar sig sitt slut, men enligt Huovinen finns ingen fred i sikte.
Det finns inga indikationer på att det skulle förekomma någon storskalig offensiv från endera sidan. Det är dessutom svårt att säga att Ryssland kan besegra Ukraina militärt eller att Ukraina kan besegra Ryssland militärt, konstaterar Huovinen:
– Sannolikt är det någon annan typ utav faktor som avgör kriget. Det kan vara ekonomin.
Också Kohv tror att utmattningskriget fortsätter som tidigare. Ryssland försöker öka det civila lidandet, medan Ukraina försöker nöta ut den ryska krigsmaskinen genom attacker mot oljeanläggningar eller drönarfabriker.
– Så på sätt och vis försöker båda sidor fortfarande slita ut varandra, men på olika sätt.
Enligt Huovinen kommer vi inte att se någon större förändring på slagfältet under den närmaste tiden: det finns inga initiativ från USA:s sida, och det verkar finnas begränsad vilja från parternas sida att få till stånd någon form av förhandlingslösning.
– Vi får väl se. Jag är inte så optimistisk för 2026.