För 20 år sedan reste delegationer från alla världens hörn till Finland för att lära sig hemligheten bakom de fenomenala resultaten i Pisaundersökningarna.
Nu är i stället de sjunkande Pisaresultaten ett ständigt återkommande samtalsämne i media, kring kaffebordet och i riksdagens plenum.
– Det har skett enorma förändringar i vårt samhälle, och det som sker i samhället avspeglar sig alltid i skolvärlden. Vi ser en större oro i klassrummen, vi ser att skolfrånvaron ökar och vi ser trötta lärare, säger specialklassläraren Lisbeth Översti.
Digitaliseringen: En möjlighet men en ännu större utmaning
En av de stora förändringarna som skett är digitaliseringen. Tavla och krita har förvandlats till Powerpoint-presentationer, och läroboken hittas numera på datorn.
– Som språklärare märker jag att läsförmågan försvagats. På grund av den svaga svenskan går också resultaten i engelska ner, säger språkläraren Heidi Pått.
Även om digitala hjälpmedel kan ge lärarna nyttiga pedagogiska verktyg, så är det ett tveeggat svärd.
Koncentrationsförmågan i klassrummen har nämligen försämrats under de senaste åren.
– Eleverna är vana vid att få snabb respons och att jobba i korta sjok. För tillfället är det mycket svårt för elever att klara av krävande uppgifter som kräver koncentrationsförmåga, säger Lisbeth Översti.
Telefonförbudet var välkommet
I augusti i fjol trädde en lag i kraft som begränsade användningen av telefoner i skolorna.
– Jag är extremt tacksam över mobilförbudet, det är något som jag önskat i flera år, säger Heidi Pått.
I en del skolor läggs telefonerna bort under lektioner, men tillåts under rasterna. I Winellska skolan har man tagit ett steg längre: Här ska det vara mobilfritt också under rasterna.
– Det har varit helt superbra. Vi har sett hur eleverna sitter och diskuterar under rasterna, det är stor skillnad jämfört med förra läsåret då alla stod uppradade vid väggen med telefonen i handen. Eleverna rör också på sig mera under rasterna, berättar Pått.
Samtidigt är inte telefonförbudet en magisk lösning. Inlärningsresultaten började sjunka redan innan det digitala var en del av skolvardagen.
– Sämre läskunskap hänger definitivt ihop med digitaliseringen, men samtidigt måste vi se på vad som har hänt på andra håll i samhället. Det är fel att tänka att endast ett fenomen påverkar skolan, för så är det inte, säger Lisbeth Översti.
Kan papper och penna göra comeback?
De nuvarande utmaningarna har fått lärare att blicka tillbaka till tiden före digitaliseringen för att hitta lösningar.
– Här i Winellska skolan har vi försökt satsa på gammaldags kunskaper, att skriva, läsa, röra på sig och fokusera. Vi som lärare behöver tid för det här, inte att timantalet minskar, säger Heidi Pått.
Hon säger att tiden kanske är den viktigaste resursen.
– Minimikraven räcker inte till om vi vill göra satsningar på skrivandet och på läsning. Alla skrivuppgifter tar så lång tid för eleverna nuförtiden.
Lisbeth Översti lyfter fram att det finns fördelar med att inte enbart arbeta digitalt i skolorna. Att skriva själv för hand kan till exempel vara bra för minnet på ett helt annat sätt än att skriva på dator.
– Jag tror på en liten tillbakagång till hur det var tidigare. Att plocka russinen ur kakan, från tiden före digitaliseringen och applicera det på modern tid.
Nej till centralisering: ”Det sista vi behöver är mer byråkrati”
Under årens lopp har det skrivits flera rapporter där olika reformer av grundutbildningen föreslagits.
En av de mer kontroversiella var en rapport som publicerades av Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra, i våras.
Enligt Sitra borde det finska utbildningssystemet förenhetligas och centraliseras för att kunna vända på den negativa trenden som pågått i 20 år.
Dagens autonoma lärare skulle enligt den modellen få en mindre roll.
Såväl Heidi Pått som Lisbeth Översti ställer sig skeptiskt till den här tanken.
– Givetvis ska det finnas en enhetlig grundsyn på undervisningen, men centralisering innebär mer kontroll vilket i sin tur leder till mer byråkrati. Det sista vi behöver är mer byråkrati, säger Översti.
Hon säger också att ett centraliserat utbildningssystem är fel lösning i en divergent skolvärld. Vardagen ser olika ut i olika skolor, och alla elever har individuella behov.
– Vi ska inte dra alla över samma kam. Tvärtom borde vi fundera på hur vi kan ta tillvara den mångfald, kreativitet och innovativa verksamheten som finns ute i skolorna.
Här är Pått inne på samma spår.
– Bland det bästa med skolan i Finland är tilliten. Det finns en tro på att vi lärare vet vad vi gör. Det är viktigt att lärarna får vara lite av en konstnär i sin undervisning och att eleverna också får vara med och bestämma kring hur de vill arbeta.
Vad tycker du att man borde göra för att förbättra inlärningsresultaten i grundskolan? Diskutera i kommentarerna.